Dateringar och rapportskrivande

Efter några månaders väntan så har dateringarna kommit på de prover som togs i Nödesta. De visar på mänsklig aktivitet på platsen ända sedan stenåldern men bekräftar samtidigt att boplatsen haft sin mest intensiva period runt Kristi födelse då de två långhusen som påträffades i somras var från den perioden.

Nu fortsätter arbetet med rapportskrivande för de tre undersökningarna. Det kommer att mynna ut i en rapport som samlar undersökningarna till en beskrivning av vad som framkommit.

I veckan så kom svaren på ytterligare 12 kolprover från Ångströms-laboratoriet i Uppsala, det är det enda laboratoriet i Sverige där man kan datera via 14C metoden och därför flitigt använt av arkeologer. Dateringarna spänner alltifrån senneolitikum till nyare tid. De två äldsta dateringarna kommer från några svårtolkade gropar från boplatsen södra del och påvisar mänsklig aktivitet på platsen för 4000-4500 år sedan. Därefter följer några dateringar från den yngre bronsåldern som troligen indikerar att en gård funnits i närheten, men inte just på denna plats under perioden.

Dateringarna visar som väntat att boplatsen varit aktiv under århundradena runt Kristi födelse. Av de två långhusen var det större i norr det äldre, daterat till förromersk järnålder (500 – 0 f Kr). Från denna period finns flera härdar och gropar på vad som verkar utgjort gårdsplanen norr om huset. Det mindre långhuset i söder är yngre och dateras till äldre romersk järnålder, d v s århundradena direkt efter Kristi födelse. Sedan verkar aktiviteterna avstannat på platsen innan man på medeltiden åter lämnar spår efter sig på platsen genom att bygga hägnader och anlägga härdar.

Stolphål efter långhus. Foto: Reidar Margnusson.
Datering av stolphål.
Övre bild: Det yngre och mindre av de båda långhusen på platsen, takbärande stolpar markerade med stakkäppar och vägglinjen markerad med fyndstickor. Från två av de takbärande stolphålen daterades kolprover som gav identiska dateringar till tiden strax efter Kristi födelse. Foto: Reidar Magnusson. Undre bild: Kalibreringskurva från en av dessa dateringar.

Vi avvaktar nu svaren på den andra omgången makrofossil-prov som sänts in för analys, de första proven som analyserades visade att vi som förväntat hade att göra med en gård där man odlat spannmål, vilket även de fåtaliga fynden från undersökningen påvisar. Denna andra omgång av makrofossil-analyser syftar till att undersöka om vi kan få några ledtrådar till hur de olika rummet i det äldre av de båda långhusen har använts, detta genom att analysera prover från de takbärande stolphålen.

 

Välkomna på visning av en arkeologisk undersökning!

Under juni genomför arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljövård en arkeologisk undersökning av en förhistorisk boplats (RAÄ 514) i Nödesta, sydöstra Västerhaninge. Boplatsen var i bruk under äldre järnålder, ca 300 f Kr till 400 e Kr. Anledningen till undersökningen är att Bonava Sverige AB kommer att bebygga platsen. Undersökningsområdet är därför inom Bonavas instängslade arbetsområde.

Visningstider:
Torsdag 8 juni kl 13:00
Tisdag 13 juni kl 13:00

Samlingsplats: Utanför grinden till Bonavas arbetsområde.

Parkering: Parkeringsmöjligheter är begränsade. All parkering sker utanför Bonavas arbetsområde.

Karta över undersökningsområdet i förhållande till Västerhaninge

 

Karta över samlingsplatsen inför visningarna

 

För mer information om undersökningen, kontakta Lisa Hartzell, projektledare, 073-051 45 40
 
Följ också våra olika arkeologiska projekt på Facebook

 Här kan du ladda ner informationen som PDF