Järnåldersgravar i Rotebro, Sollentuna

Under perioden april-juni kommer arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) att genomföra en arkeologisk undersökning av två gravfält från järnåldern som ligger på var sin sida om väg 267 – Stäketleden/Rotebroleden i närheten av Sollentuna ett par mil norr om Stockholm.

På de två gravfälten finns det vardera cirka 15-25 registrerade gravar, men troligen är det något fler än så som döljer sig i gräset. Den arkeologiska undersökningen kommer inte att beröra samtliga gravar, utan totalt kommer runt 10 gravar att undersökas på det ena gravfältet, och runt 15 på det andra. De äldsta gravarna är preliminärt omkring 2000 år gamla och de yngsta är omkring 1000 år gamla. Det ena gravfältet kan förmodligen huvudsakligen dateras till äldre järnålder (RAÄ Sollentuna 219) och det andra till yngre järnålder (RAÄ Sollentuna 109).

Arkeologerna kommer att gräva vid de två gravfälten ungefär fram till andra halvan av juni, och de kommer efter utgrävningen att kunna berätta mer om hur järnålderns människor levde och begravdes i trakten.

Bilden visar arkeologer som rensar stensättningar. Foto Andreas Forsgren.
Ett säkert vårtecken – arkeologer som rensar stensättningar. Foto: Andreas Forsgren.

I trakten har människor bott länge och under järnåldern var den närliggande gården i Tuna troligtvis en av de större och mer betydelsefulla gårdarna i trakten. Det är också efter den gården som socknen och så småningom hela kommunen fått sitt namn, då med förleden Sollen-. Många andra områden och stadsdelar i närheten har fått sitt namn efter gårdar och byar som har funnits i trakten under järnåldern. I det närliggande Järvaområdet är till exempel Akalla, Husby, Rinkeby, Kista och Tensta samtliga namn på sådana byar eller gårdar.

Bilden visar en grav från äldre järnålder med stenpackningen framrensad. Foto Andreas Forsgren. Bilden visar en grav från äldre järnålder. Foto Andreas Forsgren.
En grav från äldre järnåldern med stensättningen framrensad. Foto: Andreas Forsgren. En grav från äldre järnåldern. Foto: Andreas Forsgren. 

Under järnåldern begravde människorna i Skandinavien generellt sina döda nära gårdarna eller byarna där man bodde. Det var först under tidig medeltid, när kristnandeprocessen i Sverige var så gott som klar, som man började begrava människor intill kyrkorna – den nya religionens helgedomar. Under järnåldern var det vanligaste gravskicket vad som av arkeologer kallas brandgrav under hög eller stensättning. De döda brändes av sina anhöriga på ett bål tillsammans med personliga tillhörigheter, varefter man över området där branden hade stått lade stenar och jord. I vissa fall brände man sina döda på en särskilt utsedd bålplats, för att sedan flytta de förbrända resterna till gravfältet. De flesta gravarna är låga och runda, men det är inte ovanligt att det förekommer andra former, som fyrkantiga, trekantiga eller skeppsformade gravar.

Vanliga fynd i gravar från järnåldern är keramik, glaspärlor, kammar tillverkade av horn, nitar av järn samt ben från offrade husdjur. Den äldre järnålderns gravar innehåller dock generellt färre fynd än gravarna från den yngre järnåldern. Fynden och gravarnas utformning kan berätta om de personer som begravts på platsen.

I de flesta gravarna från denna tid ligger vad vi kan kalla ”vanligt folk”. Beräkningar visar att det i Mälardalen bör ha funnits omkring 4000-5000 gårdar mot slutet av järnåldern. Vanligtvis bör dessa gårdar ha haft en befolkning på mellan 8-12 personer per gård, rimligtvis en familj i tre generationer. Gravfälten från denna tid är än idag i hög grad bevarade och tusentals av dem finns att beskåda i Mälardalen.

Bilden visar Johan och Andrea, två arkeologer vid en grav som var okänd innan undersökningen började. Foto Andreas Forsgren.
Johan och Andrea poserar glatt vid en nyfunnen grav. Denna var okänd innan undersökningen började, och påträffades i undersökningsområdets utkant vid schaktning. Foto: Andreas Forsgren.

Under maj och juni kommer vi att få besök av flera skolor, och vi kommer även att åka ut till några av de närliggande äldreboendena för att berätta om undersökningarna.

 

Visningar

I juni kommer vi också att ha tre visningar öppna för allmänheten! Vid dessa datum och tider är du välkommen att besöka utgrävningen och höra arkeologerna berätta om sina fynd. Visningarna är gratis och du behöver inte veta något om järnåldern innan, alla kan följa med. Ingen föranmälan krävs.

Mötesplats är markerad på kartan nedan. Välkomna!

1/6 kl. 13.00
13/6 kl. 18.00
15/6 kl. 13.00

Bilden visar en karta med mötesplatsen för visningarna markerad.
Kartan visar mötesplatsen för visningarna. Bildredigering: Andreas Forsgren.

 

Följ våra övriga undersökningar även på Facebook

För mer information, kontakta:
Andreas Forsgren, arkeolog och kulturarvspedagog
andreas.forsgren@kmmd.se
 
Ingela Harrysson, projektledare
ingela.harrysson@kmmd.se