Projekt 2010 i urval

Stora Rytterne kyrkoruin
Odensvi kyrka
Ekonomibyggnader i Västmanlands län
Säby kyrka
Domkyrkan i Västerås
Skultuna kyrka
Skillingeudd
Läckö kungsgård
Tillberga kyrka
Sala sockenkyrka
Ytterenhörna kyrka
Drumlinområdet

Stora Rytterne kyrkoruin – antikvarisk medverkan

Under sommaren 2010 kommer restaureringen av Stora Rytterne kyrkoruin i Västerås kommun att fortsätta med etapp IV. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Under 2010 kommer man att inrikta arbetet på att fortsätta säkra korväggens konstruktion samt att göra kompletterande arbeten med fogar på den del som restaurerades 2006. Målsättningen är att säkra ruinen för framtiden och att göra den tillgänglig för besökare.

Kyrkan i Stora Rytterne uppfördes troligen ett stycke in på 1200-talet och har tydliga romanska drag. Som många andra kyrkor är den tillbyggd i omgångar. Bland annat förlängdes kyrkan och försågs med en sakristia, möjligen redan på 1300-talet. Under 1400-talet försågs den med vapenhus och valv. En sista stor ombyggnad gjordes i slutet av 1700-talet. År 1818 slogs de båda socknarna Stora Rytterne och Lilla Rytterne samman och en ny gemensam kyrka uppfördes. Därmed övergavs de båda medeltida kyrkobyggnaderna. Åren 1937-38 genomfördes en omfattande restaurering och rekonstruktion av ruinen i Stora Rytterne.

Stora Rytterne kyrkoruin sedd från nordöst. Foto: Helén Sjökvist. Stora Rytterne kyrkoruin sedd mot öster. Det fortsatta arbetet med att stabilisera korväggen fortsätter under 2010. Foto: Helén Sjökvist.
Stora Rytterne kyrkoruin sedd från nordöst. Foto: Helén Sjökvist. Stora Rytterne kyrkoruin sedd mot öster. Det fortsatta arbetet med att stabilisera korväggen fortsätter under 2010. Foto: Helén Sjökvist.
Kontakt: Helén Sjökvist  

Odensvi kyrka - antikvarisk medverkan

Under sommaren 2010 kommer taket att läggas om på Odensvi kyrka i Köpings kommun. Köpings kyrkliga samfällighet har anlitat Stiftelsen Kulturmiljövård för antikvariska medverkan.

Vid uppförandet av den nya kyrkan i Odensvi 1777 – 79 spånslogs och rödfärgades långhustaket. Tornet var endast försett med en provisorisk huv i väntan på att man skulle få resurser att uppföra en tornspira. År 1807 blev tornet färdigställt med huv och lanternin med fyra fönster. Det hela kröntes med en kopparklädd glob. Även tornhuvens tak rödfärgades.

År 1903 ersattes den gamla spåntäckningen med falsad järnplåt, vilken fortfarande täcker kyrkans tak. Efter mer än hundra år har taktäckningen idag stora rostangrepp vilket gör att risken för läckage är uppenbar. Därför kommer hela taket, bortsett från det kopparklädda lanternintaket, att läggas om. I arbetet kommer det även att ingå vissa träreparationer på lanterninen och dess fönster.

Odensvi kyrka, järnplåtstaket på koret. Foto: Helén Sjökvist.  Utsikt från tornet. Foto: Helén Sjökvist.
Till vänster: Taket över koret med takplåt från 1903. Foto: Helén Sjökvist.
Till höger: Utsikt från kyrktornet. Foto: Helén Sjökvist.

 Odensvi kyrka, korset med ny koppartäckning av lanternintaket. Foto: Helén Sjökvist.   Odensvi kyrka, spår efter äldre dekoration på lanternin. Foto: Helén Sjökvist.
Till vänster: Korset med ny koppartäckning mot lanterninens tak. Foto: Helén Sjökvist.
Till höger: Rundlarna är spår efter en äldre dekoration på lanterninen. Möjligen har det där suttit en träutsmyckning som ytterligare framhävt hörnkedjorna. Dessa har troligen avlägsnats då lanterninen kläddes in med plåt. Foto: Helén Sjökvist.

Kontakt: Helén Sjökvist

Ekonomibyggnader i Västmanlands län – antikvarisk medverkan

I cirka tio år har man på Länsstyrelsen i Västmanlands län bedrivit ett projekt som syftar till att uppmuntra till bevarande av äldre ekonomibyggnader inom lantbruket, såsom ängslador, jordkällare och smedjor. I första hand rör det sig om byggnader som förlorat sin funktion i samband med att jordbruksproduktionen förändrats och moderniserats.

Stiftelsen Kulturmiljövård har anlitats av Länsstyrelsen i Västmanlands län för antikvarisk medverkan i vissa av årets bidragsärenden.

Kontakt: Boel Melin och Helén Sjökvist

Säby kyrka – antikvarisk medverkan

Under sommaren 2010 kommer taket på Säby kyrka att tjärstrykas som ett led i kyrkans underhållsarbete. Vid en översyn av yttertaket i anslutning till isoleringen av vinden 2004 framkom att spånet på hela kyrkan var i mycket dålig kondition. Troligen var det då relativt länge sedan man tjärade om taket senast, vilket gjort spånen från 1939 urlakade och känsligare för rötangrepp. En total omläggning av taket genomfördes därför år 2005. Med denna erfarenhet har man nu ett tätare underhållsintervall för takspånen.

Till arbetet används ren furutjära med en liten inblandning av kimrökspigment för att få en lite mörkare kulör. Inblandning av rödfärgs- eller kimrökspigment i tjäran var vanligt förekommande i äldre tid. För Säby kyrkas del finns också arkivuppgifter om att man under 1800-talets senare hälft använt sig av såväl stenkolsolja som blyerts i tjäran. Vid den arkeologiska undersökningen i samband med dräneringsarbeten runt kyrkan 2004 fann man även spår av rött pigment i jorden i anslutning till sakristian. Eftersom spåren fanns just i anslutning till takdroppet tolkas detta som att man även har använt rött pigment i tjäran. 

Säby kyrka. Foto: Helén Sjökvist. Spåntäckning på vapenhuset. Foto: Helén Sjökvist.
Säby kyrka sedd från sydväst. Foto: Helén Sjökvist. Spåntäckning på vapenhuset. Foto: Helén Sjökvist.

Kontakt: Helén Sjökvist 

Domkyrkan i Västerås – antikvarisk medverkan

Under 2010 kommer en stor del av domkyrkans elektriska installationer och värmeanläggning att förnyas. Många av dessa tekniska installationer är från den stora renoveringen av domkyrkan 1958 – 61 och det är dags för byte. Stiftelsen Kulturmiljövård har anlitats av Västerås kyrkliga samfällighet för antikvarisk medverkan.

domkyrkan värmeanläggning domkyrkan elinstallationer på vinden
Värmeanläggning med blå och röda rör i domkyrkans källare. Foto: Helén Sjökvist.

Prydliga elinstallationer på kyrkans vind. Foto: Helén Sjökvist.

Kontakt: Helén Sjökvist

 

Skultuna kyrka fasadrenovering – antikvarisk medverkan

Under sommaren och hösten 2010 genomgår Skultuna kyrka en fasadrenovering. KM medverkar som antikvarier på uppdrag av Västerås kyrkliga samfällighet.

År 1904 fick kyrkan sin nuvarande gestaltning med spritputsade väggfält samt slätputsade lisener och fönsteromfattningar. Väggfälten avfärgades ockragula, medan lisener, taklist och fönster omfattningar avfärgades vita. Tidigare hade kyrkan en tydligare kontrast i kulör då hörnkedjor, takfot och fönster- och dörromfattningar var vita medan övrig fasad troligen var ljusröd, möjligen med järnvitriol som pigment.

År 1951 genomgick kyrkans fasader en upprustning där kontrasterna i kulör dämpades ytterligare genom att hela fasaden, inklusive fönsteromfattningar och hörnkedjor avfärgades enhetligt ljust ockragula.

Under 2010 års renovering är ambitionen att gå tillbaka till 1904 års färgsättning.

Skultuna kyrka i början av 1900-talet. Foto: VLM arkiv.  Skultuna kyrka, färgfragment under nuvarande puts. Foto: Helén Sjökvist.
Till vänster: Skultuna kyrka i början av 1900-talet. Foto: VLM arkiv.
Till höger: Spår av äldre färgsättning på Skultuna kyrka. Foto: Helén Sjökvist.

Skultuna kyrka, omputsningsarbeten. Foto: Boel Melin.      Skultuna kyrka under pågående fasadrenovering 2010. Foto: Boel Melin.
Till vänster: Omputsningsarbeten på Skultuna kyrka. Foto: Boel Melin.
Till höger: Kyrkan sedd från koret under pågående fasadrenovering. Foto: Boel Melin.

Kontakt: Boel Melin


Skillingeudds fritidshusområde i Kungsör – karakterisering

Under sommaren 2010 har KM, på uppdrag av Sweco architects och Kungsörs kommun, utfört en mindre karakterisering och värdering av Skillingeudds fritidshusområde i utkanten av Kungsör. Skillingeudd började bebyggas med fritidshus under 1930-talet, vilket ger tydligt avtryck i bebyggelsen. Området speglar den utveckling som Sverige genomgick vid 1900-talets mitt då en allt större del av befolkningen fick en ökad fritid, bland annat genom semesterrätten som instiftades 1938.

Skillingeuddsområdet har idag en heterogen och något splittrad karaktär, men med viktiga inslag från den tidiga sommarstugeetableringen i området på 1930-talet. Vägarna är enkla och grusbelagda. Områdets lummiga karaktär är slående liksom intrycket av ett område som i vissa fall tycks ha vuxit fram organiskt snarare än att ha planerats. Utmed vissa sträckor kan man snarare tala om stigar mellan husen än vägar. Närheten till vattnet är karakteristisk liksom skogs- och hagmarken.

Bebyggelsemässigt blandas små, mycket enkla sommarstugor från 1930-talet med relativt stora, nybyggda villor för permanentbruk. Vid många mindre sommarstugor har man även uppfört komplementbyggnader i form av friggebodar, som i många fall tycks fungera som gäststugor. Många av de äldre tomterna har kvar mycket av en naturtomtskaraktär där bebyggelsens läge anpassats efter topografiska förutsättningar. Husen har i de flesta fall träpanel samt sadeltak, täckt med plåt, papp eller i några fall tegeltak.

Skillingeudd stuga. Foto: Helén Sjökvist.  Skillingeudd stuga. Foto: Helén Sjökvist.

Kontakt: Helén Sjökvist

Läckö kungsgård - vårdprogram

På uppdrag av Statens Fastighetsverk upprättar Kulturmiljövård Mälardalen under 2010 ett vårdprogram för Läckö kungsgård i Västra Götaland. Egendomen Läckö är belägen på Kållandsö i Vänern i Lidköpings kommun. I vårdprogrammet ingår även delar av Ekens skärgård. Läckö kungsgård ingår i det statliga byggnadsminnet Läckö slott och kungsgård.

Mer om våra vårdprogram.

Tillberga kyrka takomläggning – antikvarisk medverkan

Under hösten år 2010 har omläggning av plåttaket och delar av underbrädning utförts på Tillberga kyrkas långhus och sakristia. Korabsidens taktäckning av svartplåt, som troligen är från år 1882, då koret byggdes, bevarades av antikvariska skäl trots att plåten uppvisade stora rostangrepp. Genom skrapning och borstning av plåten togs rosten bort och den gamla svartplåten som inte hade några hål eller sprickor, behandlades med zinkmönja och svart linoljefärg. Arbetet innebar även putslagningar på fasad och taklister samt justering och utbyte av stuprörens mjuka böjar mot mer traditionella skarpa vinklar.

Tillberga kyrka med korabsiden före åtgärder. Foto: Boel Melin.  Tillberga kyrkas korabsid med zinkmönjebehandlad plåt. Foto: Boel Melin.

Kontakt: Boel Melin

Sala sockenkyrka byte av takspån – antikvarisk medverkan

Under hösten 2010 byts spåntaket på norra sidan av Sala sockenkyrkas kortak. Kulturmiljövård Mälardalen har anlitats av Svenska kyrkan i Sala för antikvarisk medverkan. Troligen har spånen tillkommit vid en takomläggning 1909.

Sala sockenkyrka sedd från nordöst. Spåntaksomläggning pågår. Foto: Helén Sjökvist.  Spån med rester av stenkolstjära. Foto: Helén Sjökvist.

Kontakt: Helén Sjökvist

Ytterenhörna kyrka – antikvarisk medverkan

Under 2010 och 2011 kommer Ytterenhörna kyrka få en ny vattenavledningsanläggning samt en förnyad åskskyddsanläggning.

Ytterenhörna kyrka. Foto: Helén Sjökvist.  Ytterenhörna kyrka på storskifteskartan över Tuna by år 1777.

Kontakt: Helén Sjökvist

Riksintresse T10  Drumlinområdet – bebyggelsestudie

Under december 2010 utförde Kulturmiljövård Mälardalen en bebyggelsestudie i riksintresset T10 Drumlinområdet på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län.

Drumlinområdet kännetecknas av ett övervägande öppet odlingslandskap och har en lång bebyggelsekontinuitet där bebyggelsen domineras av agrar bebyggelse men där det även finns ett flertal herrgårdar och torp. Inom området finns även service-, samhälls-, religiös- och industriell bebyggelse.

Området uppvisar till största delen en bebyggelse som uppförts under mitten av 1800-talet och fram till tidigt 1900-tal, men det finns exempel på både äldre och yngre byggnader. Den äldre bebyggelsen ligger i allmänhet belägen som radbyar på drumlinernas högsta punkt.

Överlag är den agrara bebyggelsen välbevarad med bibehållen funktion, men på grund av 1900-talets specialisering på spannmålsodling, och i vissa fall helt nedlagda jordbruksverksamheter, har flera av äldre djurstallarna och andra byggnader lämnats tomma, byggts om för annan verksamhet eller endast använts för förvaring. På mindre gårdar finns exempel på hur ladugårdarna omvandlats till häststall.

Närkestuga i Drumlinområdet. Foto: Boel Melin.  Exempel på ekonomibyggnad i lantgotik. Foto: Helén Sjökvist.
Till vänster: Den för området typiska så kallade Närkestugan är en typ av enkelstuga i två våningar. Byggnaden är ofta relativt smal och hög och försedd med sadeltak. Många har även dekorerade verandor. Foto: Boel Melin.
Till höger: Många av områdets ekonomibyggnader har dekorativa inslag i så kallad schweizeri- eller lantgotikstil. På denna ladugård syns såväl en vitmålad uddlist som ett spetsbågigt fönster på det vidbyggda dasset. Foto: Helén Sjökvist.

Kontakt: Boel Melin och Helén Sjökvist