Projekt 2011 i urval

Säterbo kyrka 
Strömsholm
Stora Rytterne kyrkoruin
Gäddeholms trädgårdsmästarbostad och orangeri
Polhemshjulet i Norberg
Västerås domkyrka
Fördjupad riksintressebeskrivning - Centrala Örebro

Säterbo kyrka – antikvarisk medverkan

Kyrkan anses till sina äldsta delar vara från 1100-talets slut. Till den ursprungliga byggnadsvolymen räknas tornets och större delen av långhusets murar. Sakristian mot norr byggdes ut på 1400-talet och vid 1600-talets början utvidgades koret till sin nuvarande form. Åren 1897-98 genomfördes en stor omgestaltning av kyrkan då bland annat väggarnas murverk släthöggs och takets trätunnvalv putsades.

Det har nu uppdagats att tunnvalvets förankring i takstolarna är bristfällig, troligen delvis på grund av putsens tyngd. Det finns även andra skador i takstolen som kan ha bidragit till sprickbildningen i putsen och den dåliga förankringen. Under våren 2011 kommer dessa skador att åtgärdas för att säkra valvet. I samband med arbetet utförs även en rengöring och avfärgning av långhusets väggar och tak.

Kontakt: Boel Melin

Ny panncentral vid Strömsholms ridskola - antikvarisk medverkan

Under 2011 kommer Statens Fastighetsverk att utföra en ombyggnad av ett vagnslider (hus 75) vid Strömsholms ridskola till panncentral. Byggnaden uppfördes av Arméns Fortifikationsförvaltningsbyrås Kasernbyrå 1948. Strömsholms slott och ridskola är statligt byggnadsminne och därmed skyddat.

Anläggningen skall kopplas till en redan utbyggd värmekulvert. I projektet ingår även inkopplingen av den nya värmen i de så kallade lerhusen vid Strömsholm. Dessa hus uppfördes i början av 1800-talet i lergjutteknik och byggnadernas stomme och exteriörer är skyddade.

Kontakt: Helén Sjökvist

Stora Rytterne kyrkoruin

Under 2011 har arbetet med restaureringen av Stora Rytterne kyrkoruin fortskridit som en fortsättning på 2006, 2008, 2009 och 2010 års restaureringsarbeten. Stiftelsen Kulturmiljövård har i likhet med de tre senaste etapperna anlitats av Länsstyrelsen i Västmanlands län för antikvarisk medverkan.

Kyrkan i Stora Rytterne uppfördes troligen under 1200-talet men någon exakt datering av kyrkan är inte gjord. Den ursprungliga kyrkan bestod endast av långhusets västliga parti och tornet. Koret var avsmalnande och troligen rakslutet. Kyrkan byggdes till mot öster, troligen redan i slutet av 1200-talet eller vid 1300-talets början. Möjligen tillkom sakristian vid samma tid. I slutet av 1400-talet tillkom vapenhuset mot söder och valv slogs över kyrkorummet.

Årets restaureringsarbeten har i första hand omfattat sakristian. Man har också genomfört omfogning av delar av murarna som fogades 2006.



Kontakt: Helén Sjökvist

Gäddeholms orangeri och trädgårdsmästarbostad

På uppdrag av Västerås stad har en studie gjorts av Gäddeholms orangeri och trädgårdsmästarbostad. Innehållet är tänkt att fungera som en ett antikvariskt kunskapsunderlag vid en eventuell restaurering. Gäddeholms herrgård utanför Västerås blev kulturreservat år 2008. I och med detta har man satt upp mål för att bebyggelsen skall vårdas på sätt så att deras kulturhistoriska värde bevaras.

Trädgårdsmästarbostaden och orangeriet vid herrgården har stora kulturhistoriska värden. De är båda uppförda under 1700-talet och har många välbevarade detaljer. Byggnaderna ingår i ett sammanhang som visar på de västmanländska herrgårdarnas utveckling under 1700-talet. Under denna period ökade intresset för att anlägga mer påkostade trädgårdar vid herrgårdarna runt om i länet och detta gav även avtryck i bebyggelsen.

Orangeriet är idag i ett relativt dåligt skick medan trädgårdsmästarbostaden generellt sett är i ett tekniskt sett gott skick. Den senare har däremot under 1980-talet försetts med en fasad som ur kulturhistorisk synpunkt är felaktig.

Kontakt: Helén Sjökvist

Polhemshjulets korgstång

Polhemshjulet är beläget i samhället Kärrgruvan i Norbergs socken. Det uppfördes tillsammans med stånggången på 1870-talet och är byggnadsminne sedan 1978. Under 2011 brast den sydvästra korgstången på flera ställen. Redan tidigare fanns flera lagningar och man beslöt sig för att byta hela stången. Stiftelsen Kulturmiljövård medverkade som antikvarier på uppdrag av Norbergs kommun.

Korgstången, vilket är den del som kopplar samman hjulets vevaxel med stånggången, var ursprungligen gjord av en enda bjälke vilken klyvts på mitten och därefter spänts upp som en båge. Den övre delen av stången hade skarvats vid ett flertal tillfällen efter det att stånggången tagits ur bruk.

Den nya korgstången tillverkades med den gamla som mall. En 13,5 meter stock sågades upp i grantimmer och spändes upp på samma sätt som tidigare.

Kontakt: Helén Sjökvist

Rengöring av valv i Västerås domkyrka

Under 2011 har en femte etapp av rengöringen av valven i Västerås domkyrka genomförts. Denna gång har bl.a. valven över läktaren, i vapenhuset och i kommissionsrummet rengjorts. Stiftelsen Kulturmiljövård medverkade som antikvarier på uppdrag av Västerås kyrkliga samfällighet.

I princip all rengöring har utförts med gomma pane. I synnerhet röda och gröna pigment visade sig vara dåligt bundna. Man har vid rengöringen därför bara duttat på dessa medan ljusa partier har kunnat suddas.

Orgelläktaren, som den ser ut idag, tillkom i samband med Agi Lindegrens renovering 1896–98. De målningar som tillkom i hela domkyrkan i samband med denna renovering avlägsnades till större delen vid Erik Lundbergs renovering av kyrkan 1958–61, men just över orgelläktaren och i vapenhuset lämnades de kvar.

Kontakt: Helén Sjökvist

Fördjupad riksintressebeskrivning - Centrala Örebro

Under 2011 har Stiftelsen Kulturmiljövård utfört en fördjupad riksintressebeskrivning för centrala Örebro på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län. Målsättningen är att ge en beskrivning av stadens aktuella utseende och karaktär med ett historiskt djup.

Spåren av stadsplaner från olika tider speglar stadens tillväxt och ger exempel på generella stadsplaneideal från olika tider. Små spår finns av den medeltida stadsplanen, men främst är det den rutnätsplan som lades i samband med återuppbyggnaden efter stadsbranden 1854 som präglar den centrala staden. Stadsplanen för Väster som lades på 1880-talet har genom sin solfjäderform givit stadsdelen en annorlunda karaktär gentemot övriga delar av staden. På Öster har anpassningen av stadsplanen efter exempelvis Engelbrektsgatan, som var en äldre utfartsväg, givit upphov till platsbildningar i sen 1800-tals anda. På Söder finns några exempel på äldre, slutna kvarter, men många av kvarteren är öppna eller uppsplittrade med lamellhus, skivhus och punkthus. I några fall är det byggnadernas kortsidor som löper parallellt med gatan.

Rutnätsplanen i den centrala staden skapar långa siktlinjer, som tillsammans med stenstadens bebyggelse, slottets och Stortorgets monumentalitet och Krämarens modernitet ger en storstadsmässig känsla i ett nord-sydligt stråk genom staden. I de östra och västra delarna finns som kontrast istället en mer lågmäld jugend, 1920-tals klassicism och funktionalism.



Kontakt: Helén Sjökvist