Projekt 2015 i urval

Fläckebo kyrkstallar
Strömsholms marketenteri
Västerås domkyrka
Kumla kyrka
Gideonsbergskyrkan
Sala Sparbankshus
Björksta kyrka

Skantzen i Hallstahammar - vård och underhållsplan

Under senhösten 2015 arbetar Stiftelsen Kulturmiljövårds byggnadsantikvarier med en vård- och underhållsplan för byggnader inom och i anslutning till området Skantzen i Hallstahammar, Västmanlands län. Uppdragsgivare är Hallstahammars kommun.

Området Skantzen är en del av Strömsholms kanal vilken är av Riksintresse för kulturmiljövården och även byggnadsminne. Vid Skantzen finns idag ett 30-tal byggnader bevarade med anknytning till kanalens verksamhet. Till exempel finns brukskontor, bostad för den kanalansvarige med familj, Mekanikushus (teknisk chef), arkivbyggnad, f.d. gästgiveri och ekonomibyggnader.

Vård och underhållsplanen ger en historisk bakgrund till byggnaderna, samt en beskrivning av respektive byggnads nuvarande status vad gäller utseende, konstruktion, skadebild och åtgärdsförslag. Åtgärdsförslagen tar sin utgångspunkt i byggnadernas kulturhistoriska värden.

Skantzen, Hallstahammar. Foto: LIsa Skanser. 

Skantzen, Hallstahammar - Sädesmagasin. Foto: Lisa Skanser.   Skantzen, Hallstahammar - Hantverksbod_en äldre takbrädning återanvänd som panel. Foto: Lisa Skanser.
Skantzen, Hallstahammar - Jordkällare, olika byggnadsmaterial. Foto: Lisa Skanser.   Skantzen, Hallstahammar - Smedjan, tegel med rundfog. Foto: Lisa Skanser.
Skantzen, Hallstahammar - Slusskontor. Foto: Lisa Skanser.   Skantzen, Hallstahammar - Värdshuset, profilhyvlade vattbrädor. Foto: Lisa Skanser. 
Skantzen, Hallstahammar - Knappt synligt tegeltak på Kuskens stuga. Foto: Lisa Skanser.   Skantzen, Hallstahammar. Foto: Lisa Skanser. 

 Kontakt: Lisa Skanser

 

Fläckebo kyrkstallar

Under 2015 kommer kyrkstallarna, sockenmagasinet, en sprutbod, en förrådsbod och en likvagnsbod i Fläckebo rödfärgas och i viss mån repareras. Bland annat kommer skyddspanel sättas på två timmerfasader. KM medverkar som antikvarier på uppdrag av Västerfärnebo-Fläckebo församling. Byggnaderna ingår i en helhetsmiljö som byggnadsminnesförklarades 1988. I miljön ingår även komministergården. Kyrkstallarna tillhör de äldsta i Västmanlands län och är troligen uppförda under sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Antalet stallar är nu sex, men det har tidigare funnits fler.

Sockenmagasinet, vedbod, sprutbod. Foto: Tobias Mårud. Kyrkstallarna i Fläckebo. Foto: Tobias Mårud.

Kontakt: Tobias Mårud

 

Marketenteriet i Strömsholm

Marketenteriet vid Strömsholm är statligt byggnadsminne sedan 1993, då ridskoleområdet fick samma skydd som Strömsholms slott. Under 2015 kommer byggnadens ventilation anpassas för kaféverksamheten, vilket innebär att befintliga skorstenar och ventilationsgaller måste ändras. KM medverkar som antikvarier på uppdrag av Statens Fastighetsverk. Byggnaden uppfördes troligen under 1800-talets andra hälft i så kallad schweizeristil. Redan tidigt kom byggnaden att förlängas symmetriskt mot norr och söder. År 1868 hade arméns då nyinrättade kör- och ridskola förlagts till Strömsholm. På 1870-talet avvecklades stuteriverksamheten och ersattes med en hingstdepå. År 1885 fick Strömsholm också en remontdepå för att förse armén med inridna och inkörda hästar.

Marketenteriet i Strömsholm. Foto: Tobias Mårud.

Kontakt: Tobias Mårud

 

Västerås domkyrka – asbestsanering

I samband med den stora renoveringen av Västerås domkyrka 1958 – 1961 isolerades kyrkans valv.  Som isolering användes ovan valven ett fem centimeter tjockt lager med glasull och ovanpå detta sprutades ett 15 cm tjockt lager med en skyddsmassa innehållandes asbestfibrer. Vid en större reparationsinsats som genomfördes i början av 1980-talet uppmärksammades detta utförande som ett arbetsmiljöproblem. Ytterligare ett lager med stenull lades på valven för att dels uppnå bättre isolering och dels för att kapsla in asbesten så att halten fibrer i luften höll sig under gränsvärdena. I samband med arbeten 2012-13 framkom dock att det fanns obunden asbest i luften på domkyrkans vind och denna stängdes av arbetsmiljöskäl.

I samband med att valven står utan isolering har en översiktlig antikvarisk dokumentation samt en laserscanning utförts. Bland annat har ett äldre, bränt takspån hittats löst liggande. Kyrkan var täckt med i huvudsak spån (under en kortare period med halm) fram till på 1620-talet, då man påbörjade läggning av koppartak. År 1659 skall taket ha varit täckt med koppar i sin helhet. Det upphittade brända takspånet bör alltså höra samman med någon av bränderna före detta, exempelvis 1521 eller 1572.

Under 2015 kommer därför domkyrkans vind saneras helt från asbest. Stiftelsen Kulturmiljövård medverkar som antikvarier på uppdrag av Västerås pastorat.

Bränt takspån Västerås domkyrka. Foto: Helén Sjökvist. Dokumentation av domkyrkovinden. Foto: Jonas Ros.

Kontakt: Helén Sjökvist

 

Kumla kyrka - fasadarbeten

Under 2015 utförs fasadarbeten på Kumla kyrka i Västmanland där Stiftelsen Kulturmiljövård medverkar som antikvarier.

Kumla kyrka uppfördes troligen decennierna runt 1300. Kyrkan omfattade till en början ett långhus, med sakristia utbyggd mot norr. Över kyrkorummet var ursprungligen ett tunnvalv av trä slaget. På 1470-talet uppfördes ett vapenhus i söder och att valv slogs över långhuset och det nyuppförda vapenhuset. Dessa valv dekorerades med kalkmålningar av Albertus Pictor, vars signatur lär ha funnits utsatt på nordvästra valvpelaren. Vid en utbyggnad åren 1756-60 tillkom västtornet – som stod helt klart 1765. Kyrkorummet förlängdes i samband med denna ombyggnad med ytterligare en travé, vilken fick ett kupolvalv. Nya fönster togs upp och befintliga förstorades. År 1764 avlägsnades den östra gavelns medeltida, trekopplade fönster, efter att dess masverk fallit sönder. Vid en större fasadrenovering 1952 upptäcktes södra portalens medeltida kalkmålning, sedan länge överkalkad, vilken frilades och restaurerades. Dessutom återöppnades östra gavelns mellersta fönster, där en glasmålning av Nils-Aron Berge insattes. Åtta år senare återöppnades även de båda flankerande fönstren. 

Vid nästa stora renovering 1979 knackades 1952 års puts ner och det nya putsbruk som slogs på var mer traditionellt till sin sammansättning, med en relativt liten andel spritsten.

Korset på Kumla kyrka. Foto: Helén Sjökvist. Kumla kyrka. Foto: Helén Sjökvist.

Kontakt: Helén Sjökvist


Gideonsbergskyrkan ombyggnad m.m. – antikvarisk medverkan

Kyrkan byggdes under 1972-1973 efter ritningar av arkitekt Peter-Paul Hoffman som medvetet ritat en låg kyrkobyggnad, anpassad till omgivningens terräng och underordnad omgivande gamla lövträd och tallar.

Gideonsbergskyrkan skyddas enligt Kulturminneslagens 4:e kapitel, Kyrkliga kulturminnen. Skyddet innebär att byggnaden och den omgivande tomten skall vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskas eller utseendet och karaktären förvanskas. Underhållsarbeten måste genomföras med material och metoder som tar hänsyn till anläggningens kulturhistoriska värde.

Gideonsbergskyrkan. Foto: Lisa Skanser.

En betydelsefull del av kyrkoanläggningens exteriöra uttryck är de rena fasadytorna av hårdbränt håltegel, blåmålade snickerier och flacka takfall. Klockstapeln är endast 10 meter hög och kallas ”månlandaren”.

Viktiga drag i byggnadens interiör är de röda tegelväggarna och den enhetliga utformningen av snickerier.

Ombyggnationen berör främst interiöra delar i församlingslokalerna. En ny ventilations-anläggning installeras. Planändringar görs och tillgängligheten förbättras. Anläggningen är genomgående i behov av åtgärder som främjar energieffektivisering.

Gideonsbergskyrkans klockstapel. Foto: Lisa Skanser.

 Gideonsbergskyrkan - interiör. Foto: Lisa Skanser, Stiftelsen Kulturmiljövård.

Kontakt: Lisa Skanser

 

Sala Sparbankshus

Stiftelsen kulturmiljövård har anlitats som sakkunnig kontrollant avseende kulturvärden i samband med takomläggning på Sala Sparbankshus.

Sala Sparbankshus - exteriör. Foto: Lisa Skanser, Stiftelsen Kulturmiljövård.

Byggnaden har bedömts som unik för Sala stad och har höga arkitektoniska kvaliteter enligt Sala kommuns kulturhistoriska bebyggelseinventering från 2010.

Sala Sparbank har ett framträdande läge i hörnet av Stora torget och byggnaden är uppskattad bland många människor genom att mycket av dess ursprungliga karaktär är bevarad. Jugendarkitekturen utmärker sig genom mjukt formade putsfasader med burspråk och fasaddekorationer av sten. Taket är lagt med skiffer från Grythyttan och konsthantverksmässigt kopparplåtslageri.

Taket är i behov av omläggning efter flertalet läckage. Takskiffret kommer läggas tillbaka efter nödvändiga reparationer av undertaket. Den kopparplåt som inte kan bevaras på plats ersätts med ny plåt men utförandet blir detsamma som tidigare.

Sala Sparbankshus - exteriör från torget. Foto: Lisa Skanser, Stiftelsen Kulturmiljövård.

Sala Sparbankshus - exteriör - detalj av skiffertaket. Foto: Lisa Skanser, Stiftelsen Kulturmiljövård.

 

Vykort med Sala Sparbank, ur Västmanlands läns museums vykortssamling. Fotot är taget under 1900-talets början, troligen kort efter att byggnaden stod klar.

Vykort med Sala Sparbank, ur Västmanlands läns museums vykortssamling. Fotot är taget under 1900-talets början, troligen kort efter att byggnaden stod klar.

Kontakt: Lisa Skanser

  

Björksta kyrka - takomläggning och fasadarbeten

Under 2015 fortsätter den exteriöra restaureringen av Björksta kyrka i Västmanland. Arbetet påbörjades redan under 2014, då tornets plåttäckning byttes. Under 2015 kommer långhustakets norra takfall bytas och fasadernas fogar kommer att ses över. Stiftelsen Kulturmiljövård medverkar som antikvarier på uppdrag av Västerås pastorat.

Kyrkan uppfördes troligen under 1200-talet och bestod då av det nuvarande västra partiet och tornets bottenvåning. Kyrkan byggdes till, troligen på 1340-talet, då den förlängdes mot öster och sakristian tillkom. Under 1460/70-talet slogs tre kryssvalv av tegel över kyrkorummet, och ett stjärnvalv över koret. Bevarade målningar i de båda östra valven är från denna tid. Mot slutet av 1400-talet kom tornmuren att muras på med tegel och vapenhuset uppfördes i söder.

Kyrkan har varit svårt härjat av blixtnedslag genom historien. År 1617 slog blixten ned i tornets dåvarande spira och kyrkan eldhärjades så att torn, yttertak och en stor del av inredningen brann upp. Ytterligare ett blixtnedslag inträffade 1701, men då begränsade sig skadorna till tornet som länge stod stympat, innan en ersättande tornhuv färdigställts 1738.

Blixten slog än en gång ned i kyrkan år 1858 och branden som uppstod spred sig från torntakets bärande delar ned till långhuset. Tornhuven förstördes, liksom det spånklädda långhustaket

Återuppbyggnaden av kyrkan pågick fram till 1860 då tornet hade fått nuvarande plåtklädda lanternin med spetsigt tak och spira, samt fyra tegelmurade småtorn i hörnen.

På långhustakets södra takfall och vapenhusets östra takfall byttes takplåten 1979. På Långhusets norra takfall och på sakristian ligger plåten från 1860 i huvudsak kvar. Under våren 2015 planeras takplåten bytas på långhusets norra takfall.

Kontakt: Helén Sjökvist

Björksta kyrka sedd från nordväst. Foto: Helén Sjökvist. Björksta kyrka, detalj från lanternin. Foto: Helén Sjökvist.