Projekt 2016 i urval

 

Ängsö slott
Medeltida taklag i Västerås stift Etapp II 
Bernshammars herrgård
S:t Petri kyrka
Köpings kyrka
Björlingska kyrkogården


Byggnadsminnet Ängsö slott - antikvarisk medverkan och antikvarisk dokumentation

Ängsö slott, i Västerås kommun, förklarades som byggnadsminne år 1965. Slottet har murar som daterar sig till 1400-talet då den första byggnaden uppfördes på platsen. En större utbyggnad och omgestaltning gjordes på 1630 talet av Per Eriksson Sparre. Dagens utseende fick slottet då en tredje våning byggdes på i början av 1700-talet efter ritningar av Carl Hårleman.

Under hösten 2016 kommer takfotsplåten bytas samt åtgärder utföras på vinden på grund av sättningar och bärighetsproblem. Stiftelsen Kulturmiljövård är anlitad för antikvarisk medverkan i arbetena.

Taket på Ängsö slott är i behov av renovering. Takfotsplåten är rostangripen, takfotsrännan deformerad och ett antal rännkrokar har gått av. Befintlig plåt är en modern förzinkad och svartmålad plåt som kommer ersättas av en varmförzinkad stålplåt med en polyesterbaserad primer, av leverantören så kallad ”Kulturplåt”. Plåten grundas på verkstad med linoljefärg i svart kulör och kommer sedan att slutstrykas på plats när vädret tillåter.

Under hösten 2015 och våren 2016 uppmärksammades problem med sättningar på våning fyra och våning fem (vinden). Våning fyra, som annars är öppen och ingår i slottets visningar, stängdes för besökare under sommaren 2016 av säkerhetsskäl. Undersökningar i syfte att ta fram förslag på metoder att säkra och stabilisera byggnaden genomfördes. Därefter beslutade Länsstyrelsen att lämna tillstånd till demontering av en murstock på vinden för att reducera belastningen på bjälklaget samt att låta förstärka en bockrygg på vinden som inte fungerar i sin konstruktion. En antikvarisk dokumentation av murstocken ingår i projektet. För att mätningar av rörelser ska kunna genomföras framöver kommer även mätpunkter sättas ut.

Ängsö slotts tak. Foto: Lisa Skanser. Bockrygg som skall förstärkas. Foto: Lisa Skanser.
 Ängsö slotts tak. Foto: Lisa Skanser. Bockrygg som skall förstärkas. Foto: Lisa Skanser
Murstock som har dokumenterats. Foto: Lisa Skanser.  Deformerad fotränna. Foto: Lisa Skanser.
Murstock. Foto: Lisa Skanser.  Deformerad fotränna. Foto: Lisa Skanser.


 

Medeltida taklag i Västerås stift Etapp II

En första omgång inventeringar genomfördes 2014 då 38 kyrkor inventerades. Bevarade medeltida virke fanns i 26 kyrkor. Vi har nu gått vidare med etapp II av projektet då vi inventerar fler kyrkor och även klockstaplar. Utöver det genomför vi noggranna dokumentationer i en handfull särskilt intressanta kyrkor. Stiftelsen Kulturmiljövård genomför projektet på uppdrag av Västerås stift och det finansieras med kyrkoantikvarisk ersättning.

Medeltida träkonstruktioner finns nästan uteslutande i kyrkobyggnader. Av Västerås stifts dryga 170 kyrkor har 65 uppförts under medeltiden. Kyrkokaraktäriseringarna och vård- och underhållsplanerna omfattar sällan tillräckligt med kunskaper om kyrkvindarna varför en kartläggning och inventering är angelägen. Vindarna har påverkats och påverkas ofta till exempel vid takreparationer, kabeldragningar, brandskyddsinstallationer, förstärkningsarbeten och dylikt.

Dingtuna kyrka_fint täljd dymling. Foto: Lisa Skanser.

Möklinta klockstapel_sprätthuggen hörnstolpe. Foto: Lisa Skanser.

T.v. Dingtuna kyrka - fint täljd dymling. T.h. Möklinta klockstapel - sprätthuggen hörnstolpe. Foto: Lisa Skanser.
Tärna kyrka_husad knut med dymling och spik. Foto: Lisa Skanser. Tärna kyrka_takstolar. Foto: Lisa Skanser.
T.v. Tärna kyrka - husad knut med dymling och spik. T. h. Tärna kyrka - takstolar. Foto: Lisa Skanser.

Kontakt. Lisa Skanser


Bernshammars herrgård, Skinnskatteberg

Under 2016 kommer stora salen på herrgården i Bernshammar, norr om Kolsva i Västmanland, att återfå sin tidigare glans. Målningsarbeten pågår under våren och sommaren och Stiftelsen Kulturmiljövård har förmånen att få medverka som antikvarier på uppdrag av fastighetsägarna. Nuvarande corps de logis på Bernshammar uppfördes 1787 av brukspatronen Fredrik Otto Hassel, senare adlad Lorichs, och ersatte därmed en äldre manbyggnad. Gården har dock betydligt äldre anor. Den första hammarsmedjan uppfördes på platsen mellan åren 1501–1508. 

I en brandförsäkringshandling från år 1835 finns detaljerad information om huset. Bland annat finns uppgifter om att det i Salen och Divanrummet fanns spända papperstapeter, väl målade med ”vattfärg” med breda bårder och dörrstycken. Även i de övriga rummen tycks det har funnits spända tapeter. I stora förmaket beskrivs de som ”…smakfulla pracktmålningar och i fullkomligt godt skick som nytt”. Målningarna utfördes troligtvis i huvudsak av dekorationsmålaren Per Emmanuel Limnell vilken senare kom att bli professor vid Konstakademin. Egentligen var det dekorationsmålaren Johan Gottlob Brusell som fått uppdraget av brukspatron Hassel. Upplägget och mönstret brukar därför tillskrivas Brusell, vilken var nära knuten till Desprez. Själva utförandet överläts emellertid på Limnell samt en Anders Zettergren, vilka tycks ha varit rivaler i arbetet.

Under årens lopp kom ombyggnader och nytt inredningsmode att förändra stora salens interiör. På 1920-talet återställdes ett 1700-tal utseende – helt enligt den tidens restaureringsideal. Återfunna tapetöverstycken till dörrarna i salen återmonterades och de spår som fanns av de ursprungliga tapeterna fick utgöra förlaga till kopior. Knappt 100 år senare är nu färgskikten på snickerierna i visst behov av restaurering. Man utgår i detta arbete från färgsättningen och materialen vid 1920-talets renovering.

Herrgården kommer att vara öppen för visning under Kulturdagarna i Hed den 15-17 juli 2016.

 Bernshammar stora salen och den innanförliggande salongen. Foto: Helén Sjökvist.  Målade tapeter i Bernshammars salong. Foto: Helén Sjökvist.

Kontakt: Helén Sjökvist


S:t Petri kyrka, Eskilstuna

Stiftelsen Kulturmiljövård är anlitad som Antikvariskt medverkande vid renovering och anpassning av församlingslokaler i S:t Petri kyrka i Eskilstuna.

S:t Petri kyrka uppfördes 1974 efter ritningar av Lars-Olof Torstensson och är sedan 1990 skyddad som Kyrkligt kulturminne enligt Kulturmiljölagen. Det är en tidstypiskt sparsmakad, väl genomtänkt arkitektoniskskapelse med utrymmen tänkta att inhysa och besörja församlingens olika behov och sociala ändamål. Byggnaden har stått tom under en längre tid till följd av fuktskador men problemen ska nu åtgärdas och byggnaden delvis rustas och anpassas för förskoleverksamhet.

S:t Petri kyrka, fasad. Foto Tobias Mårud. S:t Petri Kyrka. Foto Tobias Mårud.
S:t Petri Kyrka, interiör. Foto: Tobias Mårud.  
Foto: Tobias Mårud.  

Kontakt: Tobias Mårud

 

Köpings kyrka

Stiftelsen Kulturmiljövård har fått uppdrag som antikvariskt medverkande vid restaureringsarbeten som utförs på Köpings kyrka under 2016. Delar av kyrkans tak samt tornets kopparinklädning har släppt och är i behov av omläggning. När taket lades om 1969 användes infästningar som inte har klarat av de rörelser som uppstår i metallen på framför allt de södra takfallen, där solens påverkan är kraftigast. Takplåten är sedan tidigare bultad för att inte riskera att lossna helt vid kraftig blåst. Vid arbetet med omläggning utförs även putsreparationer, fönsterrestaurering samt omförgyllning av kyrktornets urtavlor och visare. Fönsterrestaureringen gäller fönstren på kyrkvinden samt i tornet.

Köpings kyrka. Foto: Tobias Mårud.

Taket på Köpings kyrka. Foto: Tobias Mårud.

Fönsterrestaurering, bild 1, Köping kyrka. Foto: Tobias Mårud.

Fönsterrestaurering, bild 2. Köpings kyrka. Foto: Tobias Mårud.

Foto : Tobias Mårud

Kontakt: Tobias Mårud

 

Björlingska kyrkogården i Västerås

Björlingska kyrkogården i Västerås är belägen strax nordväst om domkyrkan och invigdes 1856 av domprosten Carl Olof Björling. Kyrkogården har på senare år inte använts för gravsättningar, men de kvarvarande äldre gravvårdarna står ännu kvar.

Under 2016 kommer en askgravlund att anläggas på kyrkogården. Stiftelsen Kulturmiljövård medverkar som antikvarier i samband med detta arbete.

Kontakt: Helén Sjökvist

 Björlingska kyrkogården. Foto: Helén Sjökvist.  Kors på Björlingska kyrkogården. Foto: Helén Sjökvist.