Avslutade forskningsprojekt

FuTArk - förstudie
I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet

 

FuTArk logga

FuTArk - förstudien

Rapport och avslut av förstudien (december 2017)

Under hösten har projektdeltagarna inom FuTArk arbetat med att sammanställa förstudiens resultat i en rapport. Parallellt inleddes också arbetet att tillsammans med workshopens deltagare formulera ramarna för ett fortsatt gemensamt FoU-projekt. Förstudiens resultat sammanfattas nedan. Rapporten finns tillgänglig i både tryckt form och som pdf.

Här hämtar du rapporten i sin helhet

 
Förstudiens resultat
Projektet har bestått av två bärande delar; att genomföra en workshop tillsammans med funktionshinderrörelsen, samt att ta fram ett brett kunskapsunderlag.  
 
Workshopens fältbesök och efterföljande diskussion visade att uppdragsarkeologins förmedling kan utvecklas och behöver hitta nya arbetssätt för att bli mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
 

Enkätundersökningen, som riktade sig till uppdragsarkeologiska företag, visar att funktionshinderfrågor är något av ett icke-område för de flesta uppdragstagarna inom uppdragsarkeologin. Aktörerna löser problemen när de uppstår – passivt – istället för att vara proaktiv, eller ha på förhand utarbetade idéer med arbetet. 

 

Kartläggningen av tekniska hjälpmedel visade att det idag finns stor kunskap och erfarenheter kring området inom kulturarvssektorn, men att dessa framförallt berör färdiga, byggda, miljöer. Uppdragsarkeologin måste förstås utifrån sin egen logik, vilket delvis innebär andra behov av hjälpmedel. Vilka dessa är saknas det idag kunskap om. 

 

Kartläggningen av tidigare projekt visade att den stora majoriteten har handlat om tillgänglighet eller synliggörande av personer med funktionsnedsättning på museer eller generellt inom kulturarvet. Inget av de projekt i Sverige som har kartlagts har fokuserat speciellt på uppdragsarkeologi.

 
Den översiktliga litteraturgenomgången visar att ett uttryckligt funktionshinderperspektiv är relativt nytt inom arkeologisk forskning. Den senare tidens forskningsansatser visar på möjligheten för perspektivet att både bidra med historiska perspektiv till funktionshinderforskningen, liksom på möjligheten att både bredda och fördjupa den arkeologiska analysen.

 

Arbetet med FuTArks förstudie har visat att det inom projektgruppen tillsammans med workshopens deltagare finns flera olika ämnesområden representerade och en bred kompetens att utvärdera uppdragsarkeologins förmedlingspraktiker både på plats i fältsituationen, i det museala rummet och genom digital förmedling, liksom att analysera regelverk och arbetsmarknad utifrån ett funktionshinderperspektiv. 

 

Behov av fortsatta studier 
Ett fortsatt projekt har det övergripande målet att tillsammans med funktionshinderrörelsen analysera uppdragsarkeologins förmedlingsarbete utifrån ett funktionshinderperspektiv och därigenom bidra till att ytterligare fördjupa vår förståelse för kulturarvet som relationell process. 

 

Baserat på förstudiens workshop och delstudier har tre angelägna utvecklingsområden inför ett fortsatt FoU-projekt identifierats. Dessa kan sammanfattas genom tre teman: Attityder till tillgänglighet, Tillgänglig förmedling och Tillgängliga innehåll. Enkätundersökningar ställd till uppdragsarkeologins aktörer och utbildningsinstitutioner, litteraturstudier av arkeologisk forskning och befintliga regelverk och riktlinjer, samt workshopar tillsammans med funktionshinderrörelsen, har identifierats som framgångsrika arbetsmetoder. 
 
I september lämnade FuTArks projektdeltagare tillsammans med representanter från Funktionsrätt Östergötland, HSO Norrköping och kulturföreningen Utopia in en gemensam ansökan till Riksantikvarieämbetets FoU-anslag. Det fortsatta projektet har det nya namnet FuTArk – funktionsrätt, tillgänglighet, uppdragsarkeologi. Beslut meddelas av Riksantikvarieämbetet i december.

 

Workshop (maj 2017)

Ett av målen med förstudien FuTArk är att etablera kontakter med funktionshinderrörelsen. Därför genomförde vi en workshop i Norrköping mellan den 22-23 maj. Till den var flera organisationer från funktionshinderrörelsen inbjudna men också Länsstyrelsen i Östergötland. Målet var att genom visningar och föredrag presentera olika verksamheter, lyfta fram erfarenheter samt försöka skapa en dialog kring uppdragsarkeologins brister och möjligheter ur ett funktionshinderperspektiv.

Under den första dagen presenterade vi från FuTArk vårt projekt och preliminära resultat från de undersökningar vi hittills gjort:

  • Inledande litteraturstudier som berör kritiska perspektiv på kulturarv och disability studies/crip theory
  • Enkätstudie bland uppdragsarkeologiska organisationer om deras förhållande till/agerande kring funktionsnedsättning
  • Kartläggningar av andra forsknings- och utvecklingsprojekt i skärningen mellan funktionsnedsättning och kulturarv
Guidning
Ett av huvudnumren med workshopen under dag ett var att besöka en pågående uppdragsarkeologisk undersökning och där få en traditionell guidad visning av fornlämningarna. Vi besökte Arkeologernas, SHMM, utgrävningar vid Fiskeby, Norrköping (www.facebook.com/arkeologiinorrkoping). Där på en åker mellan E4:an och stambanan undersöks hus och gårdar från bronsålder och äldre järnålder.
 
Visningen var ett bra exempel på uppdragsarkeologisk förmedling i fält. Det var också ett viktigt underlag för den andra dagens gruppdiskussioner om uppdragsarkeologi och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Teman som berördes var bland annat plats och logistik samt guidning och innehåll.
 
Presentationer
Representanter från Funktionsrätt Östergötland presenterade projektet LikaOlika. Det innehåller bland annat utbildningar kring statistik, om regelverk och om politiska mål som finns för att skapa en arbetsmarknad för alla. Utbildningarna vänder sig mot tjänstemän, politiker och kommunledning. Projektet är också en mötesplatsen för unga med funktionsnedsättning mellan 12-25 år. Vidare finns också en ledsagarverksamhet.
 
Representanter från HSO Norrköping (Handikappföreningarna Norrköping/Funktionsrätt Norrköping) berättade om IT-frågor ur ett tillgänglighetsperspektiv. De konstaterade att det finns många föreställningar och attityder om funktionsnedsättningar. Även om synen står för 70-80 % av våra intryck så upplever naturligtvis en synskadad person verkligheten till 100 %, bara att de bygger mer på andra sinnen.
 
Projektet Funktek presenterades av representanter från Utopia. Projektet har utvärderat och testat Göteborgs stadsmuseums utställningar och arrangemang. Målet har varit att undersöka vad som är otillgängligt på museet för att på så sätt försöka göra det tillgängligt för fler. Projektet har arbetat med så kallade Funktekpiloter som testat nya tekniker och metoder. De har utvärderat museets befintliga verksamheter, utställningar, visningar och stadsvandringar. 
 
Diskussion 
Den andra dagen avslutades med diskussioner kring de funktionshinder som vi identifierat i uppdragsarkeologins publika relation. Hur kan dessa förändras och hur kan det nätverk som workshopen etablerat bli en del i ett sådant arbete. Diskussionerna blev av naturen hälsosamt spretiga och öppnade våra blickar för nya problem/möjligheter att arbeta vidare med. 
 
Vi i projektet FuTArk vill härmed tacka alla deltagare i workshopen för många och mycket givande samtal.

  

FuTArk pågår nu för fullt (april 2017)

Vad är FuTArk?
FuTArk står för Funktionsvariation, Tillgänglighet, Uppdragsarkeologi och är ett forskningsprojekt i form av en förstudie. Lite längre ner på sidan (under inlägget från januari) kan du läsa mer om projektet i vår projektbeskrivning.
 
Vad arbetar vi med just nu?
Vi har hittills fokuserat på tre aktiviteter.
 
Etablera kontaktnät
Vi har kontaktat och träffat representanter från Handikappföreningarnas samarbetsorganisation både i Norrköping och för Östergötland eftersom vårt geografiska fokusområde för projektet är förlagt dit. Vi har haft flera givande möten som lett till fördjupade kontakter och ett intresse för fortsatt samverkan.
 
Några av oss i projektgruppen har i anknytning till projektet också träffat representanter från Sörmlands länsmuseum och Utopia för att lära oss mer om deras arbete inom projekten En perfekt människa? och Funktek. Vi har utbytt tankar och idéer som har berikat vårt arbete.
 
Enkät till uppdragsarkeologiska företag
Vi har skickat ut en enkät till 26 företag som arbetar med uppdragsarkeologi. Frågorna handlar om hur man arbetar med frågor runt tillgänglighet i mötet och kommunikationen med människor utanför uppdragsarkeologin. Enkäten är nu under bearbetning och kommer att följas upp av ett antal intervjuer.
 
Kartläggning av tidigare projekt och litteratur
Vi arbetar också med att kartlägga vilka tidigare projekt som genomförts inom kulturarvssektorn där man fokuserat på olika tillgänglighetsfrågor. En översiktlig litteraturstudie är också på gång med kartläggning av relevant teoretisk litteratur.
 
Vad händer framöver?
Nästa milstolpe i projektet blir en workshop i Norrköping 22-23 maj där vi tillsammans med representanter från funktionshinderrörelsen i Norrköping och Östergötland samt kulturföreningen Utopia kommer att diskutera vidare kring olika frågor runt arkeologi och tillgänglighet. Som utgångspunkt för några av diskussionerna kommer vi att tillsammans besöka en arkeologisk undersökning i Norrköping.
 
Förändring av projektledare
Den 24 april börjar Elin Engström som ny projektledare för FuTArk då Anna Arnberg är tjänstledig från 1 maj. Elin är arkeolog och disputerade 2015 inom den tvärvetenskapliga forskarskolan i kulturhistoriska studier (FoKult) på Stockholms universitet. Elin är intresserad av forskningsfrågor som bland annat rör musei- och kulturarvsstudier, vetenskapshistoria och genusteori. Hon har även arbetat som museilärare, guide och fältarkeolog.

 

FuTArk - Nytt forskningsprojekt (januari 2017)

Alla människor har rätt att kunna ta del av historia och kulturarv och att vara delaktig i samhället på likvärdiga villkor. Detta omfattar även uppdragsarkeologin.  

Uppdragsarkeologi är de arkeologiska undersökningar som efter beslut av länsstyrelsen genomförs i samband med markexploateringar. Uppdragsarkeologi utförs av arkeologiska företag på uppdrag av det allmänna och i kulturmiljölagen finns bestämmelser för hur verksamheten ska fungera. Det är Riksantikvarieämbetet som tar fram föreskrifter och allmänna råd för tillämpningen av lagen. Enligt föreskrifterna ska uppdragsarkeologin skapa kunskap med relevans för myndigheter, forskning och allmänhet. Resultaten ska vara tillgängliga och användbara för de målgrupper som undersökningen riktar sig till.

Uppdragsarkeologin ska alltså vara tillgänglig för alla. Men är det så idag? Den frågan kanske bäst besvaras med ett nja. Förmedling till allmänheten är idag en viktig del av uppdragsarkeologin. För många är mötet med arkeologin också en promenad, bilfärd eller knapptryckning bort. Men är det samma sak som att uppdragsarkeologin är tillgänglig?

Utgångspunkten för FuTArk är att alla ska kunna känna sig delaktiga i och ta del av uppdragsarkeologin. Hur uppdragsarkeologin upplevs av personer med olika funktionsförmåga vet vi idag alldeles för lite om. Våra erfarenheter från att ha arbetat inom uppdragsarkeologin är dock att det finns brister som i hög grad beror på okunskap. En förutsättning för en mer tillgänglig och inkluderande uppdragsarkeologi ligger därför i erfarenhetsutbyte med andra aktörer.

FuTArk har under 2017 beviljats medel från Riksantikvarieämbetet för att genomföra en förstudie. Syftet med förstudien är att skapa förutsättningar för ett större forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) med målet att bredda uppdragsarkeologins publika arbetssätt, innehåll och relevans utifrån ett mångfaldsperspektiv med fokus på tillgänglighet och funktionsvariation. Det kan handla om mer klassiska tillgänglighetsfrågor, men också om sätt att kommunicera och förmåga att inkludera fler erfarenheter och perspektiv. Fokusområde för förstudien är Norrköping/Östergötland.

Under förstudien kommer vi att arbeta med att ta fram kunskapsunderlag och även anordna en workshop. En viktig del av förstudien består i att etablera kontaktnät bland annat med funktionshinderrörelsen för att tillsammans kunna definiera luckor, behov och önskemål i mötet med uppdragsarkeologin inför en större FoU-ansökan. Målet är att knyta minst en aktör från funktionshinderrörelsen till projektet inför denna ansökan.

Förstudien genomförs under 2017. Finansiering har erhållits ur Riksantikvarieämbetets FoU-anslag och Norrköpings stadsmuseum.

Samarbetspartners/Projektdeltagare:
Elin Engström, Stiftelsen Kulturmiljövård
Theres Furuskog, Norrköpings Stadsmuseum
Göran Gruber, Arkeologerna, Statens Historiska museer
Birgitta Larsson, Stiftelsen Kulturmiljövård
Anna Arnberg, Stiftelsen Kulturmiljövård - Tjänstledig från 1 maj 2017
 
Projektledare:
Elin Engström, Stiftelsen Kulturmiljövård, Box 90107, 120 21 Stockholm
Besöksadress: Ostmästargränd 3, Årsta
Telefon: 073-810 72 77, e-post: elin.engstrom@kmmd.se
 
Medelförvaltare:
Stiftelsen Kulturmiljövård
Stora Gatan 41
722 12 Västerås

 

I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet

Under 2015 och 2016 deltog Stiftelsen Kulturmiljövård i forskningsprojektet ”I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet” med syfte att synliggöra svenska romers historia. I projektet har vi gjort livshistoriska intervjuer med romer som har bott på lägerplatser och med arkeologiska metoder undersökt en lägerplats från omkring 1960 i Skarpnäck utanför Stockholm. Vi har även sökt efter romska röster i äldre arkivhandlingar.

Här kan du läsa mer om rapporten av den arkeologiska undersökningen och även ladda ner den som PDF.

Projektet har varit administrativt förlagt till Historiska museet men är ett samverkansprojekt mellan Historiska museet, kulturföreningen É Romani Glinda, Institutet för språk och folkminnen, Mångkulturellt centrum och Stiftelsen Kulturmiljövård. Projektet har pågått 2014-2016 och finanserats av Riksantikvarieämbetets medel för forskning och utveckling och av Historiska museet.

Projektledare är Lotta Fernstål, Historiska museet och Charlotte Hyltén-Cavallius, Institutet för språk och folkminnen.

För ytterligare information samt länkar till artiklar och radioinslag, se Institutet för språk och folkminnens hemsida.