Pågående forskningsprojekt

FuTArk 3-årigt FoU-projekt
Forskningsgrävning vid Anundshög

 

FuTArk - logga

FuTArk 3-årigt FoU-projekt 

Den 18 december meddelade Riksantikvarieämbetet (RAÄ) beslut om vilka projekt som tilldelats FoU-medel 2018. Vi är mycket glada över att FuTArk är ett av nio nya projekt som fått beviljade medel. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Stiftelsen Kulturmiljövård, Arkeologerna (SHMM), Norrköpings stadsmuseum, Funktionsrätt Östergötland, HSO Norrköping och kulturföreningen Utopia. Projektet är 3-årigt och pågår 2018-2020.
 
Projektets utgångspunkt
Hur skapas en uppdragsarkeologi som är tillgänglig för alla? Alla människor har rätt att kunna ta del av historia och kulturarv och att vara delaktig i samhället på likvärdiga villkor. Detta omfattar även uppdragsarkeologin.  
 
Uppdragsarkeologi är de arkeologiska undersökningar som efter beslut av länsstyrelsen genomförs i samband med markexploateringar. Uppdragsarkeologi utförs av arkeologiska företag på uppdrag av det allmänna och i kulturmiljölagen finns bestämmelser för hur verksamheten ska fungera. Det är Riksantikvarieämbetet som tar fram föreskrifter och allmänna råd för tillämpningen av lagen. Enligt föreskrifterna ska uppdragsarkeologin skapa kunskap med relevans för myndigheter, forskning och allmänhet. Resultaten ska vara tillgängliga och användbara för de målgrupper som undersökningen riktar sig till.  
 
Vad är vårt syfte?
Uppdragsarkeologin ska alltså vara tillgänglig för alla. Men är det så idag? Med stöd av Riksantikvarieämbetets FoU-medel genomförde FuTArk en förstudie 2017. Resultatet visade att det idag finns brister i uppdragsarkeologins förmedlingsarbete i relation till personer med funktionsnedsättning. FuTArk har nu beviljats medel från Riksantikvarieämbetet för att genomföra ett treårigt FoU-projekt 2018–2020. Syftet med projektet är att ta reda på vad som gör uppdragsarkeologins förmedling otillgänglig för en bredare publik - och då särskilt för personer med funktionsnedsättning - samt att i samarbete med funktionshinderrörelsen ta fram metoder för att hantera detta.
 
FuTArk strävar efter att tillsammans med funktionshinderrörelsen hitta vägar för att göra arkeologi och kulturarv tillgänglig och relevant för fler och att perspektivet på sikt ska kunna utgöra integrerade delar av uppdragsarkeologins förmedling. För detta krävs en uppmärksamhet kring både förmedlingens innehåll och genomförande, liksom strategiska frågor samt inte minst perspektivets roll inom den egna professionen. Vid sidan av funktionshinderrörelsens plats som en av studiens centrala målgrupp strävar projektet därmed efter att vara relevant för den arkeologiska professionen i vid bemärkelse vilket innefattar både kulturarvsmyndigheter och länsstyrelser, liksom uppdragsarkeologins aktörer.
 
En övergripande forskningsfråga inom projektet är: hur skapas en uppdragsarkeologi som är tillgänglig för alla? Fokusområde för projektet är Norrköping/Östergötland.
 
Finansiering har erhållits ur Riksantikvarieämbetets FoU-anslag, Norrköpings stadsmuseum och Funktionsrätt Östergötland
 
Projektledare:
Elin Engström, Stiftelsen Kulturmiljövård, Box 90107, 120 21 Stockholm
Telefon: 073-810 72 77, e-post: elin.engstrom@kmmd.se
 
Medelförvaltare:
Stiftelsen Kulturmiljövård
Stora gatan 41 
722 12 Västerås
 
Här kan du hitta en sammanfattande projektbeskrivning som pdf.

 

Projektets tre delstudier

Projektet kretsar kring tre teman: attityder till tillgänglighet, tillgänglig förmedling och tillgängligt innehåll. Genom att kombinera enkätundersökning, litteraturstudier samt workshopar som genomförs tillsammans med s.k. testpiloter från funktionshinder-rörelsen, berörs projektets teman på olika sätt i tre delstudier.
 
Delstudie 1 - Attityder till tillgänglighet. Uppdragsarkeologiska praktikens förhållningssätt till personer med funktionsnedsättning
Målet med delstudie 1 är att visa på strukturer och attityder/förhållningssätt som skapar hinder för bredare inkludering av personer med funktionsnedsättning i den uppdragsarkeologiska praktiken. Grundfrågan är om och/eller hur funktionshinderpolitiken är en del av uppdragsarkeologins beslutsprocesser? Mer preciserat fokuserar studien på hur regionala myndigheter, länsstyrelserna, inkluderar funktionshinderperspektiv i de uppdragsarkeologiska ärenden som de fattar beslut kring.
 
Delstudien bygger på en enkät vilken skickats till kulturmiljöfunktionen på ett flertal länsstyrelser samt intervjuer med länsstyrelserepresentanter. Studien kommer även att inkludera den tidigare utförda förstudieenkäten som riktade sig till uppdragstagare, arkeologiska aktörer, och hur dessa förhåller sig till funktionshinderperspektiv.
 
Delstudie 1 genomförs under 2018. Ansvarig är Göran Gruber, från Arkeologerna SHMM (tjänstledig och för tillfället anställd vid Länsstyrelsen i Östergötland).
 
Delstudie 2 - Tillgänglig förmedling – en uppdragsarkeologi för alla sinnen?
Delstudien genomförs i nära samarbete med funktionshinderrörelsen och undersöker vem den uppdragsarkeologiska miljön är anpassad för. Studien består av en initial testverksamhet i form av 5 workshops, där tillgängligheten i fält, på Norrköpings stadsmuseum, och digital tillgänglighet analyseras. Workshoparna skall inte bara analysera den fysiska tillgängligheten utan också ta upp frågor kring t.ex. attityder/bemötande och innehåll. Med inspiration från projektet Funkteks workshopar skall uppdragsarkeologins förmedling utvärderas utifrån olika sinnen och om den är synbar, nåbar, kännbar, hörbar och förståelig.
 
Delstudien har både funktionshinderrörelsen och uppdragsarkeologin som målgrupp då workshopen som metod både kan bidra till att synliggöra uppdragsarkeologin för nya grupper samt att utvärdera uppdragsarkeologins förmedlingsverksamhet. Delstudien har också ett metodutvecklande och kunskapsinsamlande syfte, där både behov av utvecklingsområden och workshopsmodellens möjligheter och begränsningar skall utvärderas.
 
Delstudie 2 genomförs under 2018-2019. Ansvariga för delstudien är Lilian Paunovic Olsson och Jenny Hyltén-Cavallius från kulturföreningen Utopia.
 
Delstudie 3 - Tillgängligt innehåll - vem får ta plats i uppdragsarkeologins berättelser?
Inom delstudie 3 undersöks vems historia som kan berättas genom uppdragsarkeologins förmedlingsverksamhet. Delstudies olika delar har sin gemensamma utgångspunkt i de perspektiv som kritiska kulturarvsstudier lyfter fram, att kulturarvet aktivt skapas genom olika legitimerande praktiker. En tillgänglig uppdragsarkeologi måste således innefatta en medvetenhet om hur arkeologins egna berättelser förmedlas, bland annat vilken bild av det förflutna som förmedlas liksom vem som har möjlighet att vara en del av den arkeologiska professionen. Delstudiens målgrupp är härmed främst den arkeologiska professionen i vid bemärkelse, men syftar till att i förlängningen möjliggöra att uppdragsarkeologi och dess berättelser inkluderar fler.
 
Delstudie 3 genomförs under 2019. Ansvariga för delstudien är Elin Engström från Stiftelsen Kulturmiljövård.

 

En sammanfattning av projektets aktiviteter hittills (januari - oktober 2018)

Konferens i London
I februari 2018 deltog tre av projektmedlemmarna på endagskonferensen Enabled Archaeology Conference, som anordnades av organisationen Enabled Archaeology Foundation på University College London (UK). Tema på konferensen som var den första i sitt slag var Issues surrounding dis/Ability in archaeology and their resolutions.
 
FuTArks projektledare Elin Engström höll en presentation av resultatet från FuTArks förstudie samt utgångspunkterna för nuvarande projekt. Många värdefulla kontakter knöts med andra deltagare och konferensen gav oss en viktig inblick i hur funktionshinderperspektivet diskuteras inom arkeologin i främst Storbritannien.
 
Elin Engström håller en presentation på Enabled Archaeology Conference. Foto: Birgitta Larsson, Stiftelsen Kulturmiljövård
Elin Engström håller en presentation på Enabled Archaeology Conference. Foto: Birgitta Larsson, Stiftelsen Kulturmiljövård
 
Två workshops inom delstudie 2
Den första av fem workshops inom delstudie 2 ägde rum på Norrköpings stadsmuseum den 4 juni och hade tema digital tillgänglighet. Medverkande var sex av projektgruppens medlemmar och fem testpiloter som rekryterats till projektet. Lilian Paunovic Olsson och Jenny Hyltén-Cavallius från kulturföreningen Utopia ledde planeringen och genomförandet av workshopen.
 
Då workshopen var den första träffen med projektets medverkande testpiloter, lades mycket inledande tid på att lära känna varandra genom övningar och samkväm. Birgitta Larsson höll även en genomgång av projektet FuTArk; hur projektet kom till, hur planerna ser ut framöver samt projektmedlemmarnas inbördes roller i projektet.
 
I en första diskussion reflekterade testpiloterna kring frågor såsom: Vad tänker du på när du läser eller hör ordet “Arkeologi”? Vilken bild tror du gemene person får av arkeologin? Hur förmedlas arkeologisk verksamhet på nätet? Hur kan man vidga bilden av arkeologen och arkeologin för att omfatta och intressera fler? Utöver detta uppkom även frågor på plats så som - Vad vill man veta om arkeologi? Vad borde lyftas fram? Avslutningsvis tittade vi även på hur ett par olika uppdragsarkeologiska firmor presenterar sin verksamhet på sina hemsidor.
 
Den andra workshopen valde vi att förlägga till Arkeologidagen den 26 augusti. Vi besökte som grupp en visning av de arkeologiska undersökningar som Arkeologerna SHMM gör i Inre Hamnen i Norrköping. Syftet med denna workshop var att undersöka tillgängligheten i fält. Även vid detta tillfälle medverkande sex av projektgruppens medlemmar och fem testpiloter. Workshopen leddes av Lilian Paunovic Olsson och Jenny Hyltén-Cavallius
 
Samling inför visningen. Foto: Birgitta Larsson, Stiftelsen Kulturmiljövård
Samling inför visningen. Foto: Birgitta Larsson, Stiftelsen Kulturmiljövård
 
Frågor som vi hade med oss i fält under visningen fokuserade på tre områden; utgrävningsplatsen, guidning och information samt sammanfattande reflektioner.
 
När det gällde utgrävningsplatsen behandlades frågor som: Hur fungerade det att förflytta sig till och från platsen? Hur var avståndet från parkeringen till utgrävningsplatsen? Hur upplevde du terrängen, med tanke på syn, ljud, framkomlighet m.m.? Kunde den ha förbättrats och i sådant fall hur? 
 
Tankar kring guidning och information rörde frågor som: Hur upplevde du den guidade visningen, med tanke på syn, ljud, innehåll m.m.? Hur upplevde du övrig information på platsen, som t.ex. skyltar och annan information om det arkeologiska arbetet i Inre hamnen? Var informationen inför besöket tillräcklig? Vad borde sådan information innehålla för att underlätta ditt besök? Hur upplevde du informationen om utgrävningen som finns på Facebook och Arkeologernas hemsida?
 
De sammanfattande reflektionerna tog upp frågor som: Hur upplevde du platsen i sin helhet?  Vilka hjälpmedel skulle ha underlättat ditt besök? Vad hade varit det bästa alternativet för dig; att delta i en allmän visning eller att ha en anpassad visning? Skapar något av dessa alternativ ett utanförskap?
 
Vid fyndbordet. Foto: Birgitta Larsson, Stiftelsen Kulturmiljövård Vid fyndbordet 2. Foto: Birgitta Larsson, Stiftelsen Kulturmiljövård
Vid fyndbordet. Foto: Birgitta Larsson, Stiftelsen Kulturmiljövård
 
Vid schaktkanten. Foto: Birgitta Larsson, Stiftelsen Kulturmiljövård
Vid schaktkanten. Foto: Birgitta Larsson, Stiftelsen Kulturmiljövård
 
Efter visningen förflyttade vi oss till en lokal i Arbetets museum, Norrköping, där vi efter en fika diskuterade frågorna och utvärderade dagen.

 

 

Forskningsgrävning vid Anundshög

Undersökningar 2017

Mellan 12 och 18 juni grävde Kristina Jonsson från KM vid Anundshög utanför Västerås, tillsammans med arkeologer från tre andra företag: Matias Bäck från Arkeologerna SHMM, Marta Lindeberg från Arkeologikonsult och Alexandra Sanmark från Centre for Nordic Studies (University of Highlands and Islands, Orkney, Skottland). Undersökningen var en del av ett forskningsprojekt kallat ”Tings- och kultplats vid Anundshög?”, och kan delvis ses som en fortsättning på undersökningar som gjorts år 2006 och 2008 av Alex Sanmark.

Utgrävning genomfördes med syftet att bättre förstå Anundshög som tingsplats och rituellt centrum. Ett schakt grävdes på platsen för den tingsstuga som har legat där under medeltid, och ett schakt i förlängningen av den rad monumentala stolphål som dokumenterats på platsen 2006 och 2008.

Schaktet vid tingsstugan. De två stora stenarna, som troligen har plockats från skeppssättningarna som finns på området, ingår i husets spisfundament. Rännorna visar var golvsyllstockar har legat. Foto: Mathias Bäck.
Schaktet vid tingsstugan. De två stora stenarna, som troligen plockats från skeppssättningarna på området, ingåt i husets spisfundament. Rännorna visar var syllstockar har legat. Foto: Mathias Bäck.
Schaktet vid stolphålsraden. I förgrunden, där schaktet vinklar lite mot höger, ses ett av stolphålen. Vad de övriga stenpackningarna representerar är inte helt klarlagt ännu – utgrävning pågår!
Schaktet vid stolphålsraden. I förgrunden, där schaktet vinklar lite mot höger, ses ett av stolphålen. Vad de övriga stenpackningarna representerar är inte klarlagt ännu - utgrävning pågår.

 

Undersökningar 2018

Mellan 17-28 september fortsätter undersökningen från förra året. De två schakten från förra året öppnas upp igen för att få ytterligare information. Förra året upphittades en amulettring märkt med ett M som anses stå för Maria i schaktet runt tingshuset. Kanske tappades den av en lokal storman. I schaktet runt stolphålsraden framkom förra året en stenpackning vars funktion ännu är oklar.

Undersökningarna är precis som förra året ett samarbetsprojekt mellan Stiftelsen Kulturmiljövård, företagen Arkeologerna och Arkeologikonsult samt University of the Highlands and Islands från Skottland. 

Undersökningen har uppmärksammats i VLT (låst bakom betalvägg) och i SVT Västmanland

Visning 26 september

Den 26 september är det två visningnar av undersökningsplatsen, klockan 13.00 och 18.30. Visningarna är kostnadsfria, öppna för alla och kräver inga förkunskaper. För mer information om visningarna kontakta Camilla Ekblom camilla.ekblom@kmmd.se 073-810 72 02. Varmt välkomna!