Härdar, kulturlager, keramik och kanske framförallt snö…

Nu när vi packat ihop våra saker och åter lämnat Kanaljorden kan vi konstatera att inte ens sex arkeologers frusna tummar var tillräckligt många för att hålla vintern borta. Innan vi ens hunnit blinka så var de blå isoleringsmattor vi lagt ut för att stoppa tjälen gömda i snö, och skottning hade blivit en av våra dagliga sysslor. På den positiva sidan hade också snön en isolerande effekt och det var inte förrän termometern närmade sig -15°C som marken blev ogenomtränglig. Då pluggades gula elmattor in och vi ändrade taktik till ”operationsduksgrävning”. Detta innebar att den tre kvadratmeter stora elmattan − sedan den tinat upp marken − endast sköts åt sidan så pass mycket att undersökning precis var möjlig.

Vy över undersökningsyta och sålltält en arbetsdag i november. Foto: Jenny Holm.

För att hindra att marken frös användes blå isoleringsmattor och för att tina upp redan frusen mark gula elmattor. Själva höll vi oss varma med termobyxor, vinterjackor, mössor, varm choklad och glögg. Foto: Jenny Holm.

Som tur var nådde inte det riktiga snöfallet Motala förrän efter vi tagit översiktsfotografier och mätt in anläggningar, lager och rensfynd totalstation. Vi hade därför både foton och digitala kartor att navigera utifrån då isoleringsmattor och snö kommit på plats. Framför allt var det två ytor som stack ut och dit vi ville fokusera våra insatser. I söder fanns ett sotigt lager med en hel del fynd och i norr ett område med kulturlager och anläggningar.

Lagret i söder var ett par decimeter tjockt och fortsatte väster om undersökningsområdet. Det innehöll avslag, mikrospån och mikrospånkärnor från mesolitikum, medan fynd från senare tidsperioder var få. Vi kunde därför datera lagret till äldre stenålder, men för att ta reda mer exakt vad ytan använts till krävs detaljstudier av fynd och analys av jordprover.

Tove Björk hjälper Jan-Erik Nyman att lyfta bort en av elmattorna i södra delen av undersökningsområdet. Till skillnad från undergrunden, som innehöll hel del sten, var kulturlagret närmast stenfritt och bestod av sotig och humös finmo. Här påträffades förhållandevis mycket mesolitiska fynd, t.ex. avslag och mikrospån av kvarts och flinta. Foto: Jenny Holm respektive Jan-Erik Nyman.

Härd, kokgrop och ornerad keramik från norra delen av undersökningsytan.Foto: Jenny Holm.

I norra delen av undersökningsområdet fanns en härd och en kokgrop, vilka hade grävts genom ett kulturlager. Jorden närmast anläggningarna innehöll mycket sot och eldpåverkad sten och det tog inte lång tid började innan vi började kalla lämningarna för äggula, äggvita och stekpanna. I kulturlagret mellan ”vitorna” hittades ett av de mer spektakulära fynden – en samling ornerade keramikskärvor från yngre stenålder. Om också härden och kokgropen är från denna tid, eller om de möjligtvis är samtida med de lämningar efter järnframställning som tidigare undersökts, har hittills inte kunnat besvaras. Förhoppningsvis kan framtida ¹⁴C-analyser hjälpa oss här. I väntan på detta och på att undersökningen under den gamla vattenledningen ska bli möjlig, passar vi på att flytta in till varma kontor och samtidigt att önska er alla en riktigt