Marsbrev
Den första mars var det dags igen – ett återvändande till Motala och Kanaljorden! Den här gången skulle en kvarlämnad jordvall undersökas. Jordvallen innehöll vatten- och avloppsledningar från ca 1960 som varit i bruk tills alldeles nyligen och därför lämnades orörda under grävsäsongen 2010. Förhoppningen var att ett över 11000 år gammalt torvlager hade bevarats under jordvallen och kunde ge fynd som kunde berätta om en mycket tidig del av vår förhistoria.
Redan när vi schaktade bort jordvallen upptäckte vi att man under rören hade dränerat genom att gräva bort tidigare jordlager och ersatt torven med grus. Utmed sidorna fanns dock kvarlämnade och orörda lager att undersöka. Totalt schaktade vi av en yta om 250 m2, varav de båda ytterremsorna orörda lager utgjorde 50 m2 vardera. Sedan följde rutgrävning om ca 20% av de orörda lagren.

Bildtext 1: Den undersökta ytan efter avschaktning. De två mörkare remsorna är orörda torvlager som ligger på varsin sida av det dränerande, ljusare gruset i mitten. Foto: Jenny Holm.
Det särskilt intressanta torvlagret låg stratigrafiskt under ett lager sand som vi tror har svallats ut från Vätterns strandvall när sjön nådde sina högsta vattennivåer. Ett frö från torvlagret har vid tidigare tillfälle daterats till ca 9200 f.Kr. Fynden vi gör kan alltså bindas i tiden genom att de påträffas över eller under den utsvallade sanden. (jämför med tidigare veckobrev från i somras)
Dessvärre fann vi inga fynd i det aktuella torvlagret, men däremot i sandlagret i sig, vilket alltså ändå ger förhoppningar om tidiga dateringar. Därtill samlades en rad fynd in i överliggande lager som även de bidrar till vår uppfattning om platsen som helhet. Fyndmaterialet består huvudsakligen av kvarts och flinta.

Bild 2: Ett av fynden, ett kvartsavslag, låg längst ner i sanden på övergången mot den äldre torven. Månadens äldsta fynd? Foto: Karin Berggren.
Bild 3: Stratigrafin som den ses i kanten på en av de undersökta rutorna. Efter avschaktning av yngre lager återstår högst upp de understa resterna av ett yngre torvlager, varpå följer den utsvallade sanden och därunder den äldre bruna torven. I botten av rutan syns moränen som legat orörd sedan istiden. Pinnen på stenen markerar platsen för ett s.k. makroprov. Ett prov som undersöks av miljöhistorisk expertis, som tittar efter exv. pollen och andra bevarade växtdelar. Foto: Karin Berggren.
Även om det åtminstone i början av undersökningsperioden var så gott som snöfritt och våren tycktes vara i vardande, fanns vissa problem med den för året tidiga undersökningen. Med nattemperaturer ner mot 10 minusgrader frös lätt ytan på de blottlagda jordlagren och vi blev tvungna att täcka marken med isoleringsmattor för att undvika detta. Några av våra sållställningar från förra säsongen konstruerades om till hackbord och vi kunde på så sätt gå igenom torven på ett smidigt sätt.

Bild 4: Karin arbetar vid ett av våra hackbord. Foto: Jenny Holm.
/Mattias Johansson