Vårdprogram

Läckö kungsgård

På uppdrag av Statens Fastighetsverk upprättar Stiftelsen Kulturmiljövård under 2010 ett vårdprogram för Läckö kungsgård i Västra Götaland. Egendomen Läckö är belägen på Kållandsö i Vänern i Lidköpings kommun. I vårdprogrammet ingår även delar av Ekens skärgård. Läckö kungsgård ingår i det statliga byggnadsminnet Läckö slott och kungsgård.

 
Till vänster: Vy mot Läckö slott sedd från Stor-Eken. Foto: Boel Melin.
Till höger: Läckö kungsgård. Bilden visar del av ladugårdsdelen med den så kallade Oxladugården (korsvirke) från 1761, ladugård och maskinhall från 1900-talet. Foto: Ronnie Jensen.

Vårdprogrammet för Läckö kungsgård innefattar såväl fornlämningar som bebyggelse och övrigt kulturlandskap. Det innebär att vi har inventerat, värderat och upprättat åtgärds- och målförslag för såväl byggnader som forn- och kulturlämningar. I arbetet med att upprätta programmet har en kulturhistorisk inventering utförts enligt ovan, där även det biologiska kulturarvet har ingått.

Kållandsö bildar med Ekens skärgård ett av huvudstråken i Vänern med en stark historisk förankring. Många farleder och färdvägar strålade samman här. Detta har lett till att Kållandsö varit en viktig centralbygd från förhistorisk tid till nutid. Idag domineras Kållandsö av agrar bebyggelse från 1800- och 1900-talen. Den mest kända byggnaden på Kållandsö är givetvis Läckö slott som uppfördes som biskopsborg redan under 1200-talet. Dagens slottsbyggnad är dock till stora delar en 1600-talsbyggnad som fick sin utformning under greve Magnus Gabriel De la Gardie’s tid.

 
Till vänster: Timrat uthus/f.d. stall med tillbyggt utedass, Stor-Eken. Foto: Boel Melin.
Till höger: Detalj i trä från dörromfattning på mangårdsbyggnaden på Läckö kungsgård från 1832. Foto: Boel Melin.

Bebyggelsen på Kungsgården har vuxit fram under en lång tidsperiod. Placeringen etablerades redan under 1600-talet då M. G. De la Gardie lät flytta ladugårdarna till sin nuvarande plats. Några av byggnaderna har en relativt ålderdomlig prägel även om nya byggnader och ombyggnader hela tiden har gjort att området har kunnat utvecklas efter den tidens behov. Kungsgården blev en betydande jordbruksenhet under de grevliga familjerna Adlercreutz och Rudenskiöld. Den ståndsmässiga mangårdsbyggnaden uppförs år 1832 som bostad åt generallöjtnanten G. M. Adlercreutz. I takt med att Läckös ekonomiska del koncentrerades till Kungsgården under 1800-talet kom slottet och ekonomidelen mer och mer att skilja sig från varandra. Kungsgården var förr omgiven av en imponerande trädgårdsanläggning som anlades under M.G. de la Gardies tid på slottet. Dessutom finns lämningar av den så kallade Lilla Djurgården öster om Kungsgården, där jakt bedrevs under De la Gardies tid.

Under Läckö slott och kungsgård har det legat en stor mängs torp av vilka de flesta är rivna eller omgjorda till fritidshus idag. Flera av de försvunna torpen finns idag kvar som lämningar ute i markerna.

 
Till vänster: Registrering av det övergivna Skräddartorpet. Foto: Ronnie Jensen.
Till höger: Nyfunnen förhistorisk grav i skogen öster om Läckö kungsgård (Lövhörnet). Bilden visar del av kantkedja på skeppsformig stensättning. Foto: Ronnie Jensen.

Öarna Stor-Eken och Lill-Eken i Ekens skärgård är en viktig och unik kulturmiljö som uppmärksammas i vårdprogrammet. Öarna har tillhört Läckö kungsgård och här har det funnits torp sedan 1600-talet där de fastboende har arbetat med jordbruk, skogsavverkning, lotsverksamhet och fiske. På Stor-Eken har det även funnits en sjökrog och ett kolerasjukhus. Idag finns det på öarna bebyggelse kvar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Det finns här också spår efter övergivna ålderdomliga åkrar, husgrunder och förhistoriska gravar.

Strömsholms kungsgård

På uppdrag av Statens Fastighetsverk har Stiftelsen Kulturmiljövård under 2009 utfört ett vårdprogram för Strömsholms kungsgård i Västmanland. Egendomen Strömsholm är belägen i anslutning till Mälaren i Hallstahammars kommun. I vårdprogrammet ingår även byn Utnäs. 

Till vänster: Arrendatorsbostaden på Kungsgården. Foto: Helén Sjökvist.
Till höger: Lucka på det gamla magasinet på Kungsgården. Foto: Helén Sjökvist.

Vårdprogrammet för Strömsholm innefattar såväl fornlämningar som bebyggelse och övrigt kulturlandskap. Det innebär att vi har inventerat, värderat och upprättat åtgärdsförslag för samtliga 101 byggnader som hör till Kungsgården och underliggande gårdar och torp. Vi har också inventerat de fornlämningar som funnits kända samt även gjort viss nyinventering. Det visade sig nämligen att en stor del av områdets fornlämningar inte var kända sedan tidigare. Även för fornlämningarna har det upprättats förslag till vårdinsatser och tillgänglighetsaspekterna har klargjorts.

Kungsgården anlades av Gustav Vasa på 1550-talet och kom att bli viktig för den kungliga hästavelsverksamheten. Innan Kungsgården anlades fanns flera byar i området, vilka flera hade anor från järnåldern. Under arbetet med vårdprogrammet har vi kunnat fastställa platsen för en av dessa byar, nämligen Åby. Denna by avhystes troligen under 1600-talet och dess åkermark lades om till ängs- och hagmark. Under inventeringen för vårdprogrammet återfanns inte bara bytomten för Åby utan även ett område med mycket välbevarad fossil åkermark som tros ha hört till byn.

Till vänster: Grunden efter mangårdsbyggnaden vid Västergården på Utnäs gamla bytomt. Foto: Ronnie Jensen.
Till höger: Övergiven bytomt vid Åby. Foto: Ronnie Jensen.

Under Strömsholms kungsgård och gården Utnäs har det legat en stor mängd torp av vilka endast en del finns kvar idag. De torp som försvunnit finns idag i vissa fall kvar som lämningar ute i markerna, som t.ex. soldattorp i Utnäs och torpmiljön utmed det norra åspartiet.

En annan typ av kulturmiljöer som uppmärksammats i vårdprogrammet är de äldre kommunikationsstråk som går genom området. Viktiga komponenter är exempelvis den äldre färdvägen på åsen och Strömsholmskanal. Det finns flera väghållningsstenar i området som markerar äldre vägsträckningar.

Bland bebyggelsen har särskilt ekonomibyggnaderna i området uppmärksammats. Dessa anses vara särskilt viktiga för förståelsen för områdets agrara historia och för hur villkoren har varit på de underliggande gårdarna och torpen runt om slottet.

Till vänster: Bostadshus och brygghus vid Hanestorp. Foto: Helén Sjökvist.
Till höger: Uthus vid Möllerstorp. Foto: Helén Sjökvist.

 Kontakt: Ronnie Jensen och Helén Sjökvist