Arkeologisk undersökning i Västra Kyrkogatan i Västerås

Västerås stad låter bygga om Västra Kyrkogatan i Västerås och Mälarenergi lägger ned fjärrvärmeledningar, bland annat till domkyrkan och till biskopsgården. I samband med att ledningar skulle läggas ned undersökte därför arkeologer från KM ett antal gravar med skelett.

Västra Kyrkogatan vid domkyrkan byggs om.

Västra Kyrkogatan fanns sannolikt redan under medeltiden. Delar av en stenlagd yta, föregångaren till Västra Kyrkogatan, påträffades nordväst om Konsistoriehuset som ligger nordväst om domkyrkan. Gatan var under medeltiden betydligt smalare i jämförelse med den nuvarande. Området runt domkyrkan var en kyrkogård ända sedan den äldsta kyrkan uppförde på platsen. Västerås var sannolikt biskopssäte redan år 1103.

Under medeltiden och senare var Västerås domkyrkas kyrkogård avgränsad från omgivande mark genom en hög kyrkogårdsmur. Muren avgränsade kyrkogårdens vigda mark från marken runtom och hindrade även att djur tog sig in på kyrkogården. Under den arkeologiska undersökningen kom det fram delar av den här kyrkogårdsmuren. Muren har sannolikt varit mer än två meter hög och därför är det troligt att den också hade försvarsfunktion under oroliga tider.

Mellan domkyrkan och biskopsgården påträffades en källare som utgör delar av ett okänt stenhus. Huset finns inte med på någon karta. Läs reportage i Vestmanlands läns tidning om stenhuset här. Kistor med skelett påträffades på källarens golv. Det var både överraskande och unikt och visar att huset har varit ett okänt begravningskapell.

Jonas Ros, arkeolog på KM, står i det okända stenhuset som har varit ett begravningskapell.

Jonas Ros, arkeolog på Stiftelsen Kulturmiljövård, frilägger lämningar av en gravlagd individ.

För mer information, kontakta arkeolog Jonas Ros.