Mer än en månad in i undersökningen, snart är det bara två veckor kvar, har det hunnit hända mycket. På östra sidan vägen är schaktningen klar sedan länge och vi gräver rutor, varav många små halvmetersrutor i områden där vi bedömer att rester efter hus finns.

På västra sidan vägen har vi färdigundersökt den del av området som ligger närmast vägen för att kunna frilägga resten av undersökningsområdet närmast skogen. Detta gör vi för att inte dumpa schaktmassorna utanför det område som skall tas i anspråk för utbyggnaden av vägen. Det gäller att planera schaktningen så att det funkar, och hittills har det gått bra! De sista veckorna kommer vi på västra sidan att koncentrera grävningen på de nya ytor vi schaktat fram.

Fynd grävs och sållas fram i högt tempo. Det är fortfarande avslag av grönsten från yxtillverkning som dominerar, nu börjar det bli många, och tunga backar med sådana fynd som fraktas till vårt kontor. Ett fynd som vi ser som lite extra roligt är ett förarbete till en mycket tunn 24 cm lång yxa med spetsig nacke. Man kan tydligt se vilken form stensmeden tänkt att yxan skulle få. Tyvärr är förarbetet i mitten alldeles för tunt, så stensmeden måste blivit rejält besviken. Bara att börja om igen!

Annars har vi hittat flera nya yxor, men de allra flesta är skadade. På några har eggen knackats sönder, kanske för att använda föremålet på ett nytt sätt, som ett en knacksten. En annan möjlighet är att yxorna medvetet förstörts i något rituellt syfte, för att ”döda yxans kraft”.

*En yxa vars egg knackats bort.* Foto: Henrik Runeson

Mängden keramik vi hittar börjar bli stor. Såvitt vi hittills har kunnat se är all keramik av en typ tillhör den tidigneolitiska trattbägarkulturen. Förutom skärvor från större kärl hittar vi också enstaka små fragment av så kallade kragflaskor. Dessa är annars relativt ovanliga på boplatser från tidigneolitikum och förkommer huvudsakligen i gravar. När vi har tagit in keramiken till kontoret och den registrerats kommer delar av materialet att analyseras av keramikspecialisten Torbjörn Brorsson, som bl.a. kommer att ta reda på vilken lera keramiken är gjord av, om det verkar som att krukorna är gjorda på plats eller om de kommer från andra regioner. Torbjörn har varit på besök för att redan i fältarbetsstadiet få en uppfattning om hur materialet ser ut. Några utvalda skärvor kommer också att lipidanalyseras av Sven Isaksson på Arkeologiska forskningslaboratoriet i Stockholm. Här kan man genom att studera fetter som finns bevarade i keramiken få en uppfattning vad som kärlen använts till. Har man lagat vegetabilisk gröt eller finns rester från animaliska fetter; fisk-eller köttsoppor?

*Exempel på trattbägarkeramiken på Julitaboplatsen.* Foto: Henrik Runeson

I övrigt samlar vi in olika typer av sorters jordprover som exempelvis prover för fosfat och så kallad magnetisk susceptibilitet vilka kan visa på om hur pass intensivt man använt ytorna under stenåldern. Under grävningens gång hörde Köpenhamns universitets avdelning för geogenetik, som arbetar med att kartlägga DNA-innehåll från arkeologiskt intressanta platser av sig till oss. De var intresserade av att se om det är möjligt att se bevarat DNA från växter, djur, bakterier m.m. som kan antas höra till den period som vi intresserar oss för arkeologiskt. Detta projekt är mycket omfattande och man samlar in prover från stora delar av Europa. Vi får se om proverna som Anthony Ruter från Köpenhamns universitet tog i några av våra tidigneolitiska avfallsgropar visar på växter och djur som vi inte kunnat se bland de förkolnade fröerna i makrofossilproverna eller i grävningens benmaterial. Vi väntar med spänning!

Henrik Runeson
Projektledare och arkeolog
henrik.runeson@kmmd.se
073- 810 72 09

Undersökningen av bondestenålderns Julita fortsätter

Kontakta oss

Fakturaadress

Följ oss

Undersökningen av bondestenålderns Julita fortsätter

Det sista rycket − fältarbetet avslutat på stenåldersboplatsen vid Julita

Spånprojektet

Kontakta oss

Fakturaadress

Följ oss